Resurs Bank
Årsredovisning 2022
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och VD avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för Resurs
Bank AB (publ), med organisationsnummer 5164010208, för räkenskapsåret 2022-01-
01 - 2022-12-31.
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Resurs Bank AB är ett helägt dotterföretag till Resurs Holding AB, org nr: 556898-2291 som
är noterat Nasdaq i Stockholm sedan april 2016.
BOLAGSÖVERSIKT
Resurs Bank koncernen är ledande inom konsumentkreditmarknaden i Norden och
erbjuder betallösningar och privatn. Resurs har etablerat sig som en ledande partner för
säljdrivande betal- och lojalitetslösningar för butik och e-handel i Norden. Resurs Bank har
sedan 2001 bankoktroj och står under tillsyn av Finansinspektionen. Resurs Bank
koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Resurs har delat in sin verksamhet i två affärssegment utifrån de produkter och tjänster
som erbjuds: Payment Solutions och Consumer Loans. De två segmenten är olika till sin
karaktär. Payment Solutions består av områdena retail finance, credit cards och factoring.
Inom retail finance är Resurs en ledande omni- aktör för säljstödjande finansierings-,
betal- och lojalitetslösningar i Norden. Credit cards omfattar Resurs egna kreditkort, men
även kort där retail finance-partners kan profilera sina egna varumärken. Inom Consumer
Loans erbjuds konsumenten lån utan säkerhet samt lån med säkerhet i bostad på den
norska marknaden. Consumer Loans erbjuder även konsolidering av lån som
konsumenter har hos andra banker i syfte att minska konsumentens månads- och/eller
räntekostnader.
Engångsposter under året
2022 innehöll en engångseffekt om 50 MSEK, vilken avsåg sanktionsavgiften från
Finansinspektionen med anledning av en undersökning av kreditprövningar bland aktörer
på konsumentkreditmarknaden. Resurs har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten.
Intäkter
Koncernens rörelseintäkter ökade med 4 procent och uppgick till 3 204 MSEK (3 086).
Exklusive nettoresultat finansiella transaktioner ökade intäkterna med 5 procent jämfört
med motsvarande period föregående år.
Räntenettot ökade med 3 procent till 2 613 MSEK (2 535), där ränteintäkterna uppgick till 3
131 MSEK (2 899) och räntekostnaderna till 518 MSEK (364). De ökade räntekostnaderna
är ett resultat av ökade finansieringsvolymer och höjda marknadsräntor. De ökade
ränteintäkterna är också ett resultat av högre volymer samt genomförda prisjusteringar
på grund av det höjda ränteläget.
Provisionsintäkterna uppgick till 485 MSEK (418) och provisionskostnaderna till 74 MSEK
(–71), vilket gav ett totalt provisionsnetto om 411 MSEK (347). De ökade provisions-
intäkterna förklaras främst av att vi haft en stark utlånings-tillväxt.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
2
Kostnader
Utfallet i nettoresultat av finansiella transaktioner var -31 MSEK (3) och minskade framför
allt till följd av värdenedgång av räntebärande värdepapper, främst som en konsekvens av
marknadsoro och volatilitet på räntemarknaden.
Koncernens kostnader före kreditförluster exklusive sanktionsavgiften om 50 MSEK ökade
med 3 procent och uppgick till -1 315 MSEK (1 274). Inklusive sanktionsavgiften uppgick
kostnaderna till –1 365. I relation till verksamhetens intäkter minskade kostnadsnivån
(exklusive sanktions-avgiften) och uppgick till 41,0 procent (41,3 procent), inklusive
sanktionsavgiften 42,6 procent.
Kreditförlusterna uppgick till 789 MSEK (718 exklusive upplösningen av återförda
kreditreserveringen om 73 MSEK som gjordes i samband med pandemin under sista
halvåret 2021). Kreditförlustnivån uppgick till 2,2 procent (2,2 procent exklusive
återföringen av pandemireserven). Riskjusterad NBI-marginal uppgick till 6,8 procent (7,6
procent).
Resultat
Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 1 100 MSEK (1 094). Rapporterat
rörelseresultatet uppgick till 1 050 MSEK (1 167). Årets rapporterade nettoresultat uppgick
till 816 MSEK (947). Skattekostnaden för perioden uppgick till 234 MSEK (220), vilket
motsvarar en effektiv skatt på 22,3 procent (23,0 procent exklusive engångseffekten av
ändrad skattemetod 2021). Årets resultat rensat för engångsposter ökade med 3 procent
jämfört med föregående år.
SEGMENTSINFORMATION
Payment Solutions
Affärssegmentet Payment Solutions består av affärsområdena retail finance, cards och
B2B. Inom retail finance är Resurs en ledande omni-aktör för finansierings-, betal- och
lojalitets-lösningar i Norden.
Credit cards omfattar Resurs egna kreditkort, men även kort där retail finance-partners
kan profilera sina egna varumärken.
Utlåning till allmänheten per den 31 december 2022 ökade med 14 procent och uppgick
till 13 045 MSEK (11 463). Rörelseintäkterna ökade och uppgick till 1 269 MSEK (1 239). Årets
kreditförluster ökade i absoluta tal men minskade som andel av låneboken, vilket främst
är en effekt av den starka lånebokstillväxten.
MSEK
jandec
2022
jandec
2021
För-
ändring
Utlåning till allmänheten vid periodslut
13 045
11 463
14%
Rörelseintäkter
1 269
1 239
2%
Rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 095
1 074
2%
Riskjusterad NBI-marginal, %
8,9
9,6
Kreditförlustnivå, %
1,4
1,5
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
3
Consumer Loans
Segmentet Consumer Loans erbjuder privatlån, det vill säga lån utan säkerhet till
konsumenter, samt lån med säkerhet i bostad på den norska marknaden.
Consumer Loans erbjuder även konsolidering av lån som konsumenter har hos andra
banker i syfte att minska konsumentens månads och/eller räntekostnader.
Utlåning till allmänheten per den 31 december 2022 uppgick till 24 142 MSEK (21 884).
Rörelseintäkterna under perioden ökade med 5 procent till 1 935 MSEK (1 847). Årets
kreditförluster ökade i absoluta tal till följd av den starka tillväxten i låneboken. Rensat för
föregående års upplösning av pandemireserven så var kreditförlusterna som andel av
låneboken stabila.
MSEK
jandec
2022
jandec
2021
För-
ändring
Utlåning till allmänheten vid periodslut
24 142
10%
Rörelseintäkter
1 935
5%
Rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 320
-3%
Riskjusterad NBI-marginal, %
5,7
Kreditförlustnivå, %
2,7
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
4
BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDE
Finansiell ställning
Koncernens finansiella ställning är stark och per den 31 december 2022 uppgick
kapitalbasen till 5 513 MSEK (5 345) i den konsoliderade situationen, som består av
moderbolaget Resurs Holding och Resurs Bank-koncernen. Total kapitalrelation uppgick
till 16,5 procent (16,3 procent) och kärnprimärkapitalrelationen till 14,9 procent (14,8
procent). Resurs Bank och den konsoliderade situationen har under perioden bytt metod
för beräkning av operativ risk, vilket stärkte kapitalrelationstalen med cirka 1,1
procentenheter.
Under 2022 höjde Danmark, Norge och Sverige sina buffertkrav vilka reducerades under
covid-19. Detta innebar att Resurs kontracykliska buffertavsättning uppgick till 1,1 procent
(0,2 procent). Det regulatoriska kapitalkravet uppgick per 31 december 2022 till 9,2 procent
för kärnprimärkapitalrelation och 13,5 procent för total kapitalrelation.
Utlåning till allmänheten per den 31 december 2022 uppgick till 37 187 MSEK (33 347),
vilket innebar en ökning med 12 procent och exklusive valutaeffekter en ökning med 8
procent. Per den 31 december 2022 var fördelningen av låneboken; Sverige 50 procent,
Norge 19 procent, Finland 19 procent och Danmark 12 procent.
Utöver kapital från aktieägare och obligationsinvesterare finansieras verksamheten av
inlåning från allmänheten. Koncernen arbetar aktivt med olika finansieringskällor för att
långsiktigt skapa och bibehålla en diversifierad finansiering.
Inlåning från allmänheten per den 31 december 2022 uppgick till 32 174 MSEK (26 287).
Banken har inlåning i svenska kronor, norska kronor och i euro. Finansieringen via
emitterade värdepapper uppgick till 6 608 MSEK (7 872). Likviditeten är fortsatt mycket
god och Liquidity Coverage Ratio (LCR) uppgick till 276 procent (240 procent) för den
konsoliderade situationen. Det regulatoriska gränsvärdet för LCR är 100 procent.
Utlåning till kreditinstitut per den 31 december 2022 uppgick till 4 362 MSEK (4 366).
Innehavet av belåningsbara statsskuldförbindelser samt obligationer och andra
räntebärande värdepapper uppgick till 3 130 MSEK (2 451).
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under perioden till 2 484 MSEK (372).
Kassaflödet från inlåningen uppgick till 5 698 MSEK (966) och nettoförändringen av
placeringstillgångar till 674 MSEK (523). Kassaflödet från investeringsverksamheten var
under året 199 MSEK (113) och kassaflödet från finansieringsverksamheten 2 046 MSEK
(282). Skillnaden mot föregående period beror på förfall av emitterade värdepapper och
efterställda skulder.
Säsongseffekter
Resurs verksamhet kan påverkas av säsongseffekter då benägenheten att låna ökar
exempelvis vid sommarsemester och julhandel.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
5
MEDARBETARE
Under 2022 uppgick medelantalet anställda till 605 (630) i Norden. Den största delen av
Resurs operativa verksamhet utförs av anställda på huvudkontoret i Resurs Bank, vilket
inkluderar centraliserade funktioner inom ekonomi, legal, riskhantering, marknadsföring,
HR och IT. Utöver nämnda centraliserade funktioner har Resurs anställda som hanterar
kund- och affärsnära frågor på nationell nivå. Bolaget använder sig av externa leverantörer
för vissa stödfunktioner, såsom bland annat marknadsföring och IT/drift. Avseende IT/drift
hanterar den externa leverantören IT-tjänster som lagring/datacenter, supporttjänster
samt telekommunikation.
Rörliga ersättningar intjänade under 2022 är kopplade till både kvantitativa och kvalitativa
mål, för de medarbetare som säljer betalförsäkringar i enlighet med Finansinspektionens
direktiv om försäkringsdistribution (IDD). Koncernen har tillsett att samtliga mål avseende
rörliga ersättningar för 2022 går att mäta på ett tillförlitligt sätt. Koncernen har beaktat att
anställda som självständigt kan besluta i kreditfrågor inte har mål kopplade till endast
försäljning som de kan påverka genom kreditbeslut, detta för att en anställd som tillhör
denna personalkategori inte ska kunna utöva inflytande på koncernens risknivå.
Koncernens bedömning är att man tillämpar en risknivå som står väl i proportion till
koncernens intjäningsförmåga. Koncernen genomför årligen en analys med syfte att
identifiera anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil.
ERSÄTTNING TILL RESURS LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy i enlighet med Finansinspektionens
föreskrifter FFFS 2011:1 om ersättningssystem i kreditinstitut, samt ändringar enligt FFFS
2016:25 och FFFS 2020:30.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott, Remuneration Committee, som ansvarar för
att bereda väsentliga ersättningsbeslut och banken har en kontrollfunktion som, när det
är lämpligt och i vart fall årligen, självständigt ska granska hur bankens hantering av
ersättningar överensstämmer med regelverket.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut.
Ersättning till VD och vice VD:ar och ansvarig för bankens kontrollfunktioner beslutas av
styrelsen.
Ersättningen utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Till ledande
befattningshavare utgår ingen form av bonus eller rörlig ersättning.
Pensioner
Bankens pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare täcks i huvudsak genom
premiebestämda pensioner.
Uppsägningsvillkor och avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har VD och vice VD rätt till lön under
uppsägningstiden, vilken är 12 månader respektive 6 månader. Övriga ledande
befattningsinnehavare har en uppsägningstid på mellan 6-9 månader. Inga
avgångsvederlag utgår.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
6
MILJÖ
Resurs strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt och har
antagit koncernövergripande mål som innebär att verksamhetens direkta klimatpåverkan
ska minskas med 50 procent till 2030. För att kartlägga framför allt de direkta effekter som
verksamheten ger upphov till genomförde Resurs under 2022 en klimatberäkning enligt
GHG-protokollet (basår 2020). I arbetet mot att på sikt bli klimatneutrala arbetar Resurs
både med aktiva åtgärder och med att påverka medarbetare och kunder att göra
klimatsmarta val, bland annat genom samarbeten med olika partners.
För 2022 har Resurs Holding upprättat en hållbarhetsrapport som återfinns i Resurs
Holdings årsredovisning. Rapporten omfattar även Resurs Bank.
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kan aktualiseras på olika sätt där
följande huvudsakliga riskkategorier har identifierats:
- Strategiska risker
- Affärsrisker
- Operativa risker
- Likviditets- och finansieringsrisker
- Marknadsrisker
- Kreditrisker
- Övriga verksamhetsrisker (inklusive hållbarhetsrisker, och ryktesrisker)
Banken bedömer att kreditrisker, likviditets- och finansieringsrisker samt operativa risker
är de mest betydande riskerna som uppstår inom ramen för dess verksamhet. För
ytterligare information om koncernens risker se vidare i not K3 riskhantering.
Bankens verksamhet, är föremål för omfattande reglering rörande kapitaltäcknings- och
likviditetskrav, vilket främst regleras av regelpaketet bestående av CRD och CRR, vilka
tillsammans utgör Baselöverenskommelsen inom Europeiska unionen (”Basel
regelverket”).
Basel regelverket innehåller vissa kapitalkrav som är avsedda att vara föränderliga över tid
och, bland annat, vara beroende av förekomsten av cykliska och strukturella systemrisker.
Banken måste vid varje given tidpunkt uppfylla de specificerade kapital- och
likviditetskvoterna samt ha tillräckligt kapital och tillgång till likviditet.
Banken bevakar förändringar avseende kapital- och likviditetskrav och beaktar detta i
bankens finansiella mål.
Riskhantering
Banken exponeras för ett flertal risker som är typiska för bolag i branschen av liknande
storlek som verkar inom samma geografiska marknader. Banken har en låg risktolerans
och intar ett försiktigt förhållningssätt avseende de risker som uppstår i verksamheten.
Banken hanterar risker bland annat genom att utfärda styrdokument i en hierarki av tre
nivåer. Bankens bolagsstyrelse har fastställt ett antal policys vilka tillsammans med
externa regelverk utgör grunden för bankens kontrollmiljö och hantering av ett flertal
risker som förekommer i verksamheten. Styrdokumenten innefattar även delegering av
behörigheter inom specifika riskområden. För varje policy utses en ansvarig person inom
organisationen som övervakar efterlevnad, hanterar rapportering och föreslår nödvändiga
justeringar av aktuella policys.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
7
Riktlinjer som utgör nivån under policys fastställs av verkställande direktör eller ansvarig
för det specifika riskområdet i banken. Riktlinjerna innehåller generellt tillämplig
information som kan bistå anställda med hantering av, och lösningar på uppkomna
frågor. På den operativa nivån fastställer ansvariga i verksamheten rutiner för specifika
grupper av anställda. Rutiner är mer detaljerade och avsedda för hanteringen av ärenden i
den dagliga verksamheten.
Banken använder ett trelinjeförsvar för att hantera risker i verksamheten.
Den första försvarslinjen är bankens operativa personal som har förståelse för
verksamheten och de risker som kan uppstå i den operativa verksamheten.
Den andra försvarslinjen utgörs av bankens olika kontrollfunktioner, Riskkontroll,
Compliance och Informationssäkerhet, som på ett oberoende och självständigt sätt
kontrollerar bankens verksamhet och rapporterar regelbundet om väsentliga brister och
risker till styrelse, verkställande direktör och vissa styrelseutskott.
Den tredje linjen Internrevisionen granskar regelbundet bankens verksamhet, häri ingår
bland annat att granska aktiviteterna i första och andra linjen för att utvärdera att de två
första linjerna hanteras adekvat utifrån ett riskperspektiv. Internrevisionen rapporterar
regelbundet till styrelsen.
I det efterföljande avsnittet kring bolagsstyrning beskrivs mer ingående hur banken
arbetar med bolagsstyrning och intern kontroll.
MODERBOLAGETS VERKSAMHET
Resurs Bank AB (publ) är moderbolag i koncernen, som förutom Resurs Bank består av
ytterligare två bolag: RCL1 Ltd och Resurs Norden AB. Resurs Bank har tre filialer med
verksamhet i tre länder, Danmark, Norge och Finland. Under 2022 uppgick moderbolagets
rörelseintäkter till 3 205 MSEK (3 089) och rörelseresultat till 811 MSEK (1 017).
Utlåningsverksamhet bedrivs i Resurs Bank AB. För ytterligare resultatkommentarer se
skrivning inledningsvis om koncernen.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
8
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Resurs Bank ställer sig bakom FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet
Resurs Bank undertecknade officiellt i november FN:s principer för ansvarsfull
bankverksamhet (PRB) ett ramverk för en hållbar bankbransch som utvecklats genom
partnerskap mellan banker över hela världen som tar sin utgångspunkt i FN:s
Miljöprograms Finansinitiativ (UNEP FI).
Resurs Bank AB fick i november godkännande att byta metod för att beräkna
kapitalkravet för operativ risk
Finansinspektionen godkände Resurs ansökan att använda den så kallade alternativa
schablonmetoden för att beräkna kapitalbaskravet för operativa risker. Godkännandet
innebär att kapitalsituationen i Resurs stärks.
Resurs tecknade factoringavtal med Komplett asa
I augusti tecknade Resurs Bank ett factoringavtal med Komplett ASA, en av Nordens
största e-handelsaktörer och ledande inom distribution och återförsäljning av kontors-
och hemelektronik.
Resurs inledde samarbete med Skandia omrmedling av bolån
I september utökade Resurs sin produktportfölj med bolån genom ett samarbete med
Skandia. Fokus i samarbetet är att erbjuda svenska konsumenter gröna bolån anpassade
för hållbara investeringar i hemmet.
Resurs Bank överklagade Finansinspektionens beslut för att få klarhet i
konsumentkreditlagens tillämpning
Resurs Bank vidtar åtgärder för att fullt ut efterleva de krav Finansinspektionen meddelat i
beslutet av den 21 juni. Samtidigt beslutade Resurs Banks styrelse i juli att överklaga
beslutet då banken anser att tillämpningen av konsumentkreditlagen är oklar. Resurs
Bank har en gedigen kreditprövningsprocess, vilket även Resurs Banks låga och stabila
kreditförluster vittnar om.
Resurs förvärvade verksamhet för hållbara energiinvesteringar i hemmet
Resurs förvärvade Hemma Sverige AB i juni och utökar därmed kunderbjudandet till att
erbjuda privatpersoner möjligheten att investera i hållbara energilösningar i hemmet.
Verksamheten omfattar bland annat innehåller en plattform för distribution av gröna lån.
Resurs bank förlänger sin ABS-finansiering ett bevis på styrka och förtroende
I linje med Resurs strategi om en långsiktigt diversifierad finansiering har Resurs Bank i
juni förlängt sin existerande ABS-finansiering. Finansieringsramen är på 2 miljarder kronor
och genomförs tillsammans med JP Morgan Chase Bank.
Finansinspektionen tilldelar Resurs Bank en anmärkning och sanktionsavgift på 50
miljoner kronor
Finansinspektionen beslutade i juni att tilldela Resurs Bank en anmärkning och en
sanktions-avgift på 50 miljoner kronor efter en undersökning av kreditprövningar bland
aktörer på konsumentkreditmarknaden. Resurs har överklagat beslutet till
Förvaltningsrätten.
Resurs Bank och Payer ingick strategiskt partnerskap och utvecklar abonnemangs-
lösning till den nordiska retailmarknaden
Efterfrågan efter betallösningar som bidrar till den cirkulära ekonomin ökar. Resurs Bank
vill kunna erbjuda sina nordiska retail-partners ett helhetskoncept för abonnemang och
har ingått ett strategiskt partnerskap med fintech-plattformen Payer.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
9
NCR bekräftar kreditrating BBB, stabila utsikter för Resurs Bank
Resurs Bank erhöll i mars en uppdatering från kreditratingbolaget Nordic Credit Rating.
Kreditbetyget BBB bekräftades med stabila utsikter.
Förtida inlösen av förlagslån i Resurs Bank ab (publ)
Resurs Bank AB genomförde den 17 januari 2022 en förtida inlösen av förlagslån på sek
300 000 000 som gavs ut den 17 januari.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.
FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING
Resurs tillhandahåller säljstödjande finansieringslösningar för detaljhandeln, privatlån och
nischade försäkringsprodukter i Norden. Resurs har kontinuerligt expanderat sin
verksamhet och låneportföljen har ökat från 9,3 miljarder kronor per den 31 december 2013
till 37,2 miljarder kronor per den 31 december 2022. Resurs har etablerat en stabil
plattform och har fortsatt potential för betydande tillväxt under kommande år.
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att upprätthålla bolagets
förtroende på marknaden och skapa mervärde för våra intressenter. Som ett led i detta
och för att förhindra intressekonflikter definieras roller och ansvar tydligt och fördelas
mellan aktieägare, styrelse, ledning samt andra intressenter. I det följande redogörs
närmare för bolagsstyrningen inom Resurs Bank Aktiebolag (publ) (”Resurs Bank”).
Bolagsstyrning
Resurs Bank är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolagets bolagsstyrning baseras
huvudsakligen på svensk lag, andra regelverk inklusive Finansinspektionens föreskrifter,
bolagets bolagsordning samt interna regler och policys. Resurs Bank är ett helägt
dotterbolag till Resurs Holding AB och ingår i Resurs Holdings bolagsstyrningsmodell.
Resurs Holdings aktier är noterade på Nasdaq Stockholm. Per 31 december 2022 fanns en
ägare till Resurs Holding med ett innehav överstigande 10% av kapitalet/rösterna,
nämligen Waldakt Aktiebolag med en ägarandel om 28,9%. Resurs Holdings bolags-
styrningsrapport finns tillgänglig www.resursholding.se.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsordningen innehåller inga
särskilda bestämmelser som påverkar beslutsfattande vid bolagsstämman. Bolags-
ordningen har exempelvis inga särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande
av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen och inga begränsningar i fråga
om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämman. För närvarande finns
inga av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att Resurs
Bank ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
10
Styrelsen
Styrelsen är, efter bolagsstämman, bolagets högsta beslutande organ och dess högsta
verkställande organ. Styrelsens uppgifter regleras främst i aktiebolagslagen. Styrelsens
arbete regleras dessutom av den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer. Arbets-
ordningen reglerar bland annat arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och VD
samt förfaranden för VD:s ekonomiska rapportering. Styrelsens uppgifter innefattar att
fastställa strategier, affärsplaner och budgetar, avge delårsrapporter, bokslut samt anta
policys. Styrelsen ska också följa bolagets ekonomiska utveckling, säkerställa kvaliteten i
den finansiella rapporteringen och kontrollfunktionernas rapportering samt utvärdera
bolagets verksamhet baserat på de fastställda målen och policys som antagits av
styrelsen. Slutligen fattar styrelsen även beslut om större investeringar samt väsentliga
organisations- och verksamhetsförändringar i bolaget.
VD och övriga ledande befattningshavare
VD är underställd styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga
driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen
och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa
information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande på styrelsemöten.
Enligt interna styrdokument avseende ekonomisk rapportering är VD ansvarig för
ekonomisk rapportering i Resurs Bank och ska därmed säkerställa att styrelsen erhåller
tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera bolagets
och bankkoncernens finansiella ställning. VD håller därmed styrelsen kontinuerligt
informerad om verksamhetens utveckling, resultat och ekonomiska ställning, likviditets-
och kreditriskutveckling, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse,
omständlighet eller förhållande som kan antas vara av väsentlig betydelse för bolagets
aktieägare. VD ska därtill leda den verkställande ledningen och verkställa de beslut som
fattas av styrelsen.
Intern kontroll
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras främst i aktiebolagslagen, års-
redovisningslagen och i tillämpliga delar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd samt övrigt tillämpligt regelverk. Rutinerna för intern kontroll, riskbedömning,
kontrollaktiviteter och uppföljning avseende den finansiella rapporteringen har
utformats för att säkerställa en tillförlitlig övergripande finansiell rapportering och extern
finansiell rapportering i enlighet med IFRS, tillämpliga lagar och regler samt andra krav
som ska tillämpas av bolag som har finansiella instrument noterade på Nasdaq
Stockholm. Detta arbete involverar styrelsen, koncernledningen och övrig personal.
Kontrollmiljö
Styrelsen har fastsllt ett antal styrdokument vilka tillsammans med externa regelverk
utgör grunden för Resurs Banks kontrollmiljö. Samtliga anställda har ett ansvar för att
säkerställa att styrdokument följs. Styrelsen har fastställt styrdokument som reglerar VD:s
respektive styrelsens ansvar. Av arbetsordningen för styrelsen framgår att styrelsen med
anledning av den konsoliderade situation som Resurs Bank ingår i tillsammans med
Resurs Holding ska tillse att det finns en funktion för Riskkontroll (andra försvarslinjen),
en funktion för Compliance (andra försvarslinjen) och en funktion för Internrevision
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
11
(tredje försvarslinjen). Resurs Bank har dessutom ytterligare en funktion inom andra
försvarslinjen, Informationssäkerhetsfunktionen. Kontrollfunktionerna ska regelbundet
rapportera om väsentliga brister och risker till styrelsen och VD. Rapporterna ska följa
upp tidigare rapporterade brister och risker samt redogöra för varje ny identifierad
väsentlig brist och risk. Styrelsen och VD ska så snart som möjligt vidta lämpliga åtgärder
med anledning av kontrollfunktionernas rapporter. Styrelsen och VD ska tillse att Resurs
Bank har rutiner för att regelbundet följa upp vilka åtgärder som vidtagits med
anledning av kontrollfunktionernas rapporter. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv
kontrollmiljö och det löpande arbetet med riskbedömning samt intern kontroll avseende
den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Styrelsen är dock ytterst ansvarig. VD
ska regelbundet skriftligen tillställa styrelsen en VD-rapport. Chefer på olika nivåer inom
koncernen har som operativ personal i första försvarslinjen ett ansvar för att identifiera
och omhänderta identifierade risker.
Audit Committee säkerställer kontinuerligt kvalitén på Resurs Banks finansiella
rapportering medan Corporate Governance Committee säkerställer kvalitén av Resurs
Banks bolagsstyrning, intern kontroll, Compliance, Riskkontroll, Informationssäkerhet
och Internrevision. Vidare säkerställer Remuneration Committee att Resurs Bank följer
externa och interna regelverk avseende ersättningar.
Riskbedömning och kontrollaktiviteter
Resurs Bank har implementerat en process för hantering av risker för fel i bokföringen
och den finansiella rapporteringen. De mest väsentliga posterna och processerna där risk
för väsentliga fel typiskt sett kan föreligga omfattar resultat- och balansräknings-
posterna, utlåning till allmänhet, immateriella tillgångar och finansiella instrument.
Resurs Bank utvärderar löpande hur väl kontrollerna avseende dessa poster och
processer fungerar.
Övervakning, utvärdering och rapportering
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som erhålles från VD och bolags-
ledningen. Styrelsen mottar regelbundna rapporter från affärsområdena avseende
Resurs Banks finansiella ställning samt rapporter från Audit Committee och Corporate
Governance Committee avseende deras observationer, rekommendationer, samt förslag
till åtgärder och beslut. Compliance-, Riskkontroll- och informationssäkerhets-
funktionerna samt Internrevisionen rapporterar regelbundet sina iakttagelser och förslag
på åtgärder till VD, styrelsen och vissa styrelseutskott.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
12
Fem år i sammandrag - Koncernen
RESULTATRÄKNING
TSEK
2022 2021 2020 2019 2018
3 130 644 2 899 172 3 251 234 3 304 179 3 056 886
-517 523 -364 019 -406 828 -416 768 -331 232
Andra rörelseintäkter
590 929 551 201 563 064 590 435 567 566
Summa rörelseintäkter
3 204 050 3 086 354 3 407 470 3 477 846 3 293 220
Allmänna administrationskostnader
-1 206 576 -1 113 919 -1 120 614 -1 116 920 -1 096 889
Av- och nedskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
-83 270 -82 150 -138 433 -78 869 -44 292
Övriga rörelsekostnader
-75 223 -77 953 -107 903 -149 361 -179 976
Summa kostnader före kreditförluster
-1 365 069 -1 274 022 -1 366 950 -1 345 150 -1 321 157
Resultat före kreditförluster
1 838 981 1 812 332 2 040 520 2 132 696 1 972 063
-788 607 -644 924 -854 372 -669 454 -535 554
1 050 374 1 167 408 1 186 148 1 463 242 1 436 509
-234 308 -220 094 -306 277 -326 260 -331 843
816 066 947 314 879 871 1 136 982 1 104 666
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
TSEK
2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 231 607 215 590 208 520 220 799 63 215
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
2 420 754 1 803 015 2 283 253 1 712 900 878 558
Utlåning till kreditinstitut
4 362 212 4 366 290 3 818 574 4 037 487 3 670 115
Utlåning till allmänheten
37 186 519 33 346 940 30 858 341 31 344 787 27 956 576
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
708 871 647 948 669 570 902 120 969 699
Aktier och andelar 11 650 11 460 7 287 17 421 1 002
Derivat 1 484 1 781 113 272 110 707 190 175
Immateriella anläggningstillgångar
2 159 943 1 979 082 1 846 678 2 020 278 1 945 773
Materiella tillgångar
118 201 122 226 107 518 122 471 51 326
Övriga tillgångar
537 031 405 353 275 332 318 344 393 480
47 738 272 42 899 685 40 188 345 40 807 314 36 119 919
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 107 400 94 900 149 900
In- och upplåning från allmänheten
32 173 628 26 286 626 24 871 535 24 848 282 20 933 807
Derivat 54 434 27 366 3 659 24 567 12 353
Övriga skulder
1 120 546 1 035 402 964 399 1 001 688 1 006 759
Emitterade värdepapper
6 607 684 7 871 893 6 297 472 7 672 347 7 832 186
Efterställda skulder
299 749 599 511 798 702 797 890 498 171
7 482 231 7 078 887 7 145 178 6 367 640 5 686 743
47 738 272 42 899 685 40 188 345 40 807 314 36 119 919
Årets resultat
Summa tillgångar
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Ränteintäkter
Räntekostnader
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Skatter
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
13
NYCKELTAL
2022 2021 2020 2019 2018
K/I före kreditförluster
1)
42,6 41,3 40,1 38,7 40,1
Avkastning på eget kapital, ex. immateriella anläggningstillgångar, (RoTE), %
1)
15,7 18,2 18,2 28,1 31,0
Soliditet, %
1)
15,7 16,5 17,8 15,6 15,7
Affärsvolym, MSEK
69 360 59 634 55 730 56 193 48 890
Placeringsmarginal, %
1)
5,8 6,1 7,0 7,5 8,2
Kärnprimärkapitalrelation, %
2)
14,9 14,8 15,1 13,6 13,4
Total kapitalrelation, %
2)
16,5 16,3 17,4 16,3 14,7
Förändring utlåning till allmänheten, %
1)
11,5 8,1 -1,6 12,1 16,2
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 1
1)
0,8 0,8 0,8 0,7 0,7
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 2
1)
10,4 12,3 12,2 8,0 9,2
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 3
1)
46,9 46,1 44,2 43,3 45,3
Kreditförlustnivå, %
1)
2,2 2,0 2,7 2,3 2,1
Medelantal anställda
605 630 679 681 703
Avkastning på tillgångar, %
1)
1,8 2,3 2,2 3,0 3,3
Definitioner av koncernens nyckeltal återfinns under avsnittet Definitioner.
1)
Alternativa nyckeltal är nyckeltal som företagsledning och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling och som inte definieras i IFRS (International Financial Reporting
Standards) eller i kapitaltäckningsregelverket. Företagsledningen anser att nyckeltalen underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling. Beräkningar och avstämning mot
information i de finansiella rapporterna av nyckeltalen återfinns på hemsidan under Finansiell information.
2)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket och som avser den konsoliderade situationen, som består av Resurs Bank AB koncernen och dess moderbolag Resurs Holding AB.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
14
Fem år i sammandrag - Moderbolaget
RESULTATRÄKNING
TSEK
2022 2021 2020 2019 2018
Ränteintäkter
3 129 944 2 898 923 3 250 491 3 301 845 3 056 191
Leasingintäkter
1 282 2 031 6 320 16 252 21 119
Räntekostnader
-516 771 -363 111 -405 887 -415 535 -331 240
590 759 551 212 563 054 590 447 554 541
3 205 214 3 089 055 3 413 978 3 493 009 3 300 611
Allmänna administrationskostnader
-1 411 245 -1 226 322 -1 178 587 -1 196 995 -1 168 508
-118 208 -122 882 -131 513 -148 347 -147 657
Övriga rörelsekostnader
-75 223 -77 953 -107 903 -149 361 -179 976
-1 604 676 -1 427 157 -1 418 003 -1 494 703 -1 496 141
Resultat före kreditförluster
1 600 538 1 661 898 1 995 975 1 998 306 1 804 470
-789 061 -644 853 -854 566 -669 662 -537 748
811 477 1 017 045 1 141 409 1 328 644 1 266 722
Bokslutsdispositioner 216 340
-203 004 -253 963 -314 481 -316 254 -305 682
608 473 979 422 826 928 1 012 390 961 040
BALANSRÄKNING
TSEK
2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31 2018-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 231 607 215 590 208 520 220 799 63 215
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
2 420 754 1 803 015 2 283 253 1 712 900 878 558
Utlåning till kreditinstitut
4 264 893 4 267 364 3 701 645 3 894 680 3 539 013
Utlåning till allmänheten
37 232 644 33 392 534 30 900 538 31 399 252 27 998 470
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
708 871 647 948 669 570 902 120 969 699
Aktier och andelar i intresseföretag
11 650 11 460 7 287 17 421 1 002
Aktier och andelar i koncernföretag
50 099 50 099 50 099 50 099 50 099
Derivat 1 484 1 781 113 272 110 707 190 175
Immateriella anläggningstillgångar
1 266 639 1 330 443 1 365 443 1 572 416 1 634 097
Materiella tillgångar
54 190 52 587 50 200 57 612 83 160
Övriga tillgångar
538 883 408 748 279 825 323 414 396 570
46 781 714 42 181 569 39 629 652 40 261 420 35 804 058
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 107 400 94 900 149 900
In- och upplåning från allmänheten
32 175 197 26 288 192 24 873 110 24 849 862 20 933 807
Derivat 54 434 27 366 3 659 24 567 12 353
Övriga skulder
2 977 599 2 916 659 2 808 233 3 717 324 3 826 113
Emitterade värdepapper
4 607 684 5 871 893 4 297 472 4 772 356 4 934 508
Efterställda skulder
299 749 599 511 798 702 797 890 498 171
Obeskattade reserver 216 340 216 340 216 340
6 667 050 6 477 948 6 524 736 5 788 181 5 232 866
46 781 714 42 181 569 39 629 652 40 261 420 35 804 058
Årets resultat
Summa tillgångar
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Skatter
Summa kostnader före kreditförluster
Andra rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Av- och nedskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
15
NYCKELTAL
2022 2021 2020 2019 2018
Affärsvolym, MSEK
69 411 59 685 55 781 56 267 48 964
Placeringsmarginal, %
*)
5,9 6,2 14,4 7,6 8,2
Kärnprimärkapitalrelation, %
1)
15,8 15,4 15,4 13,9 12,9
Total kapitalrelation, %
1)
16,7 16,4 17,4 16,0 14,2
Förändring utlåning till allmänheten, %
*)
11,5 8,1 -1,6 12,1 18,3
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 1
0,8 0,8 0,8 0,7 0,7
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 2
10,4 12,3 12,2 8,0 9,2
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 3
46,9 46,1 44,2 43,3 45,3
Kreditförlustnivå, %
*)
2,2 2,0 5,5 2,3 2,1
Medelantal anställda
605 630 679 681 703
Avkastning på tillgångar, %
*)
1,4 2,4 4,2 2,7 2,9
DEFINITIONER
Affärsvolym
Kundrelaterad in- och utlåning. I moderbolaget
ingår även leasing.
Avkastning på eget kapital exkl. immateriella
anläggningstillgångar, (RoTE), %
1)
Årets resultat som procentuell andel av
genomsnittligt eget kapital med avdrag för
immateriella anläggningstillgångar.
Avkastning på tillgångar, %
1)
Årets resultat i relation till genomsnittlig
balansomslutning.
Engångskostnader
1)
Poster som bedöms vara av engångskaraktär,
dvs. enstaka transaktioner där syftet är att
underlätta jämförelsen av resultat mellan
perioder genom att identifiera de poster som
anses störa jämförbarheten.
K/I före kreditförluster, %
1)
Kostnader före kreditförluster i relation till
rörelseintäkter.
Kapitalbas
2)
Summan av primärkapital och
supplementärkapital.
Kreditförlustnivå, %
1)
Kreditförluster netto i förhållande till
genomsnittlig balans för utlåning till
allmänheten.
*)
Vid beräkning av nyckeltalen för 2018 har genomsnittliga balansposter för perioden 1 januari 2018 - 31 december 2018 använts. I posterna per 1 januari 2018 ingår IFRS 9 justering samt
fusion av dotterbolaget yA Bank AS. Vid beräkning av genomsnittlig balansomslutning har ett IB värde om 31 187 030 TSEK använts och för utlåning till allmänheten har ett värde om 23
664 728 TSEK använts.
1)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket.
Kärnprimärkapital
2)
Aktiekapital, inbetalt kapital, upparbetade
vinstmedel samt övriga reserver för de bolag som
ingår i den konsoliderade situationen.
Kärnprimärkapitalrelation
2)
Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp
enligt Finansinspektionens direktiv.
NBI-marginal, %
1)
Rörelseintäkter i relation till genomsnittlig balans
för utlåning till allmänheten.
NIM, %
1)
Ränteintäkter minus räntekostnader i relation till
genomsnittlig balans för utlåning till allmänheten.
Primärkapital
2)
Summan av kärnprimärkapital och övrigt
primärkapital.
Placeringsmarginal, %
1)
Räntenetto i relation till genomsnittlig
balansomslutning. I moderbolaget är det
räntenettot samt leasingintäkter i relation till
genomsnittlig balansomslutning.
Riskjusterad NBI-marginal, %
1)
NBI-marginal med avdrag för kreditförlustnivå.
Räntenetto
1)
Ränteintäkter minus räntekostnader.
Reserveringsgrad, enligt IFRS 9, %
1)
Reservering av kreditförluster per steg i förhållande till
redovisat värde utlåning till allmänheten, brutto, per
steg
Soliditet, %
1)
Eget kapital inklusive årets vinst och 78 % av
obeskattade reserver, i procent av balansomslutningen.
Supplementärkapital
2)
Huvudsakligen efterställda lån som inte kan räknas
som primärkapital.
Total kapitalrelation, %
2)
Totalt kapital i relation till riskvägt belopp enligt
Finansinspektionens direktiv.
Utlåning till allmänheten
1)
Summa utlåning till allmänheten minus reserverade
förväntade kreditförluster.
Utlåning till allmänheten, exkl. valutakurseffekter
1)
Utlåning till allmänheten i lokal valuta, dvs exklusive
valutaeffekter.
1)
Alternativa nyckeltal är nyckeltal som företagsledning och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling och som inte definieras i IFRS (International Financial Reporting
Standards) eller i kapitaltäckningsregelverket. Företagsledningen anser att nyckeltalen underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling. Beräkningar och avstämning mot
information i de finansiella rapporterna av nyckeltalen återfinns på hemsidan under Finansiell information.
2)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket. De upprättade nyckeltalen i koncernen avser den konsoliderade situationen, som består av Resurs Bank AB koncernen och dess
moderbolag Resurs Holding AB.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
16
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Balanserade vinstmedel
Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):
Utdelning 524,00 SEK per aktie
I ny räkning balanseras
Summa
2022-12-31
5 546 077 000
608 473 000
6 154 550 000
Årets resultat
Summa
Det är styrelsen bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och
Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
6 154 550 000
214 000 000
5 940 550 000
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
17
Rapporter och noter - Koncernen
RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN
TSEK Not
2022 2021
Ränteintäkter
K7 3 130 644 2 899 172
Räntekostnader
K7 -517 523 -364 019
Provisionsintäkter
K8 484 949 417 858
Provisionskostnader K8 -73 691 -70 500
Nettoresultat av finansiella transaktioner K9 -31 405 3 145
Övriga rörelseintäkter
K10 211 076 200 698
Summa rörelseintäkter
3 204 050 3 086 354
Allmänna administrationskostnader
K12,K13 -1 206 576 -1 113 919
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
K14 -83 270 -82 150
Övriga rörelsekostnader
K15 -75 223 -77 953
Summa kostnader före kreditförluster
-1 365 069 -1 274 022
Resultat före kreditförluster
1 838 981 1 812 332
Kreditförluster, netto
K16 -788 607 -644 924
Rörelseresultat
1 050 374 1 167 408
Skatt på årets resultat
K17 -234 308 -220 094
Årets resultat
816 066 947 314
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Resurs Bank AB
816 066 947 314
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET FÖR KONCERNEN
TSEK Not
2022 2021
Årets resultat
816 066 947 314
Övrigt totalresultat som har eller kan komma att omklassificeras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser i utlandsverksamhet
K34 33 278 76 395
Summa övrigt totalresultat
849 344 1 023 709
Årets totalresultat hänförligt till aktieägarna i Resurs Bank AB
849 344 1 023 709
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
18
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN
TSEK Not 2022-12-31 2021-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 231 607 215 590
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K18 2 420 754 1 803 015
Utlåning till kreditinstitut
K19 4 362 212 4 366 290
Utlåning till allmänheten
K20 37 186 519 33 346 940
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
K21 708 871 647 948
Aktier och andelar K22 11 650 11 460
Derivat K23 1 484 1 781
Goodwill K24 1 740 757 1 708 120
Övriga immateriella anläggningstillgångar
K24 419 186 270 962
Materiella tillgångar
K25 118 201 122 226
Övriga tillgångar
K26 101 736 70 182
Aktuell skattefordran 141 973 93 622
Uppskjutna skattefordringar K17 138 533 104 368
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K27 154 789 137 181
Summa tillgångar
47 738 272 42 899 685
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder och avsättningar
In- och upplåning från allmänheten
K28 32 173 628 26 286 626
Övriga skulder
K29 624 133 623 726
Derivat K23 54 434 27 366
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K30 331 118 222 386
Aktuella skatteskulder 41 855 96 751
Uppskjutna skatteskulder K17 106 141 74 069
Övriga avsättningar
K31 17 299 18 470
Emitterade värdepapper
K32 6 607 684 7 871 893
Efterställda skulder
K33 299 749 599 511
Summa skulder och avsättningar
40 256 041 35 820 798
Eget kapital K34
Aktiekapital 500 000 500 000
Övrigt tillskjutet kapital
2 175 000 2 175 000
Omräkningsreserv
74 121 40 843
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
4 733 110 4 363 044
Summa eget kapital 7 482 231 7 078 887
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
47 738 272 42 899 685
Information om ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden, se not K35.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
19
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I KONCERNEN
TSEK
Aktie-
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Säkrings-
reserv
Omräkni-
ngsreserv
Balanserade
vinstmedel
inklusive
årets resultat
Totalt eget
kapital
Ingående eget kapital per 1 januari 2021
500 000 2 175 000 -35 600 48 4 505 730 7 145 178
Utdelning enligt årsstämman
-458 000 -458 000
Utdelning enligt extra bolagsstämma
-632 000 -632 000
Årets resultat
947 314 947 314
Årets övriga totalresultat
76 395 76 395
Utgående eget kapital per 31 december 2021
500 000 2 175 000 -35 600 76 443 4 363 044 7 078 887
Ingående eget kapital per 1 januari 2022
500 000 2 175 000 -35 600 76 443 4 363 044 7 078 887
Utdelning enligt årsstämman
-262 000 -262 000
Utdelning enligt extra bolagsstämma
-184 000 -184 000
Årets resultat
816 066 816 066
Årets övriga totalresultat
33 278 33 278
Utgående eget kapital per 31 december 2022
500 000 2 175 000 -35 600 109 721 4 733 110 7 482 231
Allt eget kapital är hänförligt till aktieägare i moderbolaget.
Information om omräkningsreserven, se not K34.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
20
RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN (INDIREKT METOD)
TSEK Not
2022 2021
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
1 050 374 1 167 408
- varav erhållna räntor
3 125 897 2 896 825
- varav erlagda räntor
-494 386 -360 888
Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
930 228 737 255
Betalda inkomstskatter -330 929 -405 018
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
1 649 673 1 499 645
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Utlåning till allmänheten
-3 510 637 -2 483 218
Övriga tillgångar
-724 162 -89 813
Skulder till kreditinstitut -107 400
In- och upplåning från allmänheten
5 697 918 966 066
Förvärv av placeringstillgångar
1)
-3 044 694 -3 131 431
Avyttring av placeringstillgångar
1)
2 370 345 3 654 153
Övriga skulder
45 203 64 526
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2 483 646 372 528
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
K24,K25 -199 649 -113 333
Avyttring av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
241 170
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-199 408 -113 163
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning -446 000 -1 090 000
Emitterade värdepapper
-1 300 000 1 572 196
Efterställda skulder
-300 000 -200 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-2 046 000 282 196
Årets kassaflöde
238 238 541 561
Likvida medel vid årets början
2)
4 581 880 4 027 094
Valutadifferens i likvida medel -226 299 13 225
Likvida medel vid årets slut
2)
4 593 819 4 581 880
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
Kreditförluster
K16 788 607 644 924
Av- och nedskrivningar immateriella- och materiella anläggningstillgångar
K14 83 270 82 150
Resultat försäljning materiella tillgångar
171 -321
Resultat placeringstillgångar
1)
31 829 3 660
Förändring avsättningar
-2 117 -2 414
Justering av betalda/erhållna räntor
26 118 10 563
Valutaeffekter -2 908 -4 341
Av- och nedskrivningar av aktier och andelar 2 585
Övriga ej likviditetspåverkande poster
2 673 3 034
Summa ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
930 228 737 255
1)
Placeringstillgångar utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper, belåningsbara statsskuldförbindelser samt aktier och andelar.
Emitterade värdepapper
7 871 893 -1 300 000 2 434 33 357 6 607 684
Efterställda skulder
599 511 -300 000 238 299 749
Summa 8 471 404 ####### 2 672 33 357 6 907 433
Emitterade värdepapper
6 297 472 1 572 196 2 225 7 871 893
Efterställda skulder
798 702 -200 000 809 599 511
Summa 7 096 174 1 372 196 3 034 0 8 471 404
31 dec 2021
Periodiserad
anskaffningskostnad
Valuta-
effekter
TSEK 1 jan 2021
Kassaflöde
Icke kassaflödespåverkande
2)
Likvida medel består av utlåning till kreditinstitut och kassa och tillgodohavanden hos centralbanker.
TSEK 1 jan 2022
Kassaflöde
Icke kassaflödespåverkande
31 dec 2022
Periodiserad
anskaffningskostnad
Valuta-
effekter
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
21
Noter
K1 ALLMÄN
INFORMATION
Resurs Bank AB (publ), organisationsnummer:
5164010208, adress Ekslingan 9, Väla Norra,
Helsingborg är ett publikt aktiebolag med säte
i Helsingborg, Sverige. Bolaget är ett helägt
dotterbolag till Resurs Holding AB (publ),
organisationsnummer: 5568982291.
Resurs Bank AB avger härmed årsredovisning
samt koncernredovisning för räkenskapsåret
2022.
Resurs Banks koncern inkluderar de helägda
dotterbolagen Resurs Norden AB org. nr
5566343280 och Resurs Consumer Loans
Limited Ireland org. nr 3346092RH. Resurs
Bank AB har även filialer i Danmark, Norge och
Finland.
Den regulatoriska konsolideringen
(konsoliderad situation) består av Resurs Bank
AB koncernen och dess moderbolag Resurs
Holding AB.
Resurs Bank AB ingår i en koncern där Resurs
Holding AB, organisationsnummer: 556898
2291, upprättar koncernredovisning. Resurs
Holding AB ägs till 28,9 procent av Waldakt AB
och av resterande ägare äger ingen enskild 20
procent eller mer.
Koncernredovisningen och årsredovisningen
är upprättad i tusentals svenska kronor (TSEK)
om inget annat anges.
Avgivande och fastställelse av
årsredovisningen
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande
av styrelsen den 20 mars 2023. Resultat- och
balansräkning blir föremål för fastställelse på
årsstämman den 26 april 2023.
K2 REDOVISNINGS-
PRINCIPER
Koncernen
Koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS) utgivna av
International Accounting Standards Board
(IASB) sådana de antagits av EU. Vidare
tillämpas tillämpliga delar i Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL),
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, FFFS 2008:25 inklusive alla
tillämpliga ändringsföreskrifter samt Rådet för
finansiell rapporteringsrekommendation RFR
1, Kompletterande redovisningsregler för
koncerner. De nedan angivna
redovisningsprinciperna har, om inte annat
anges, tillämpats konsekvent på samtliga
perioder som presenteras i koncernens
finansiella rapporter.
Värderingsgrunder
Koncernens ledning har beaktat utvecklingen
och upplysningarna avseende koncernens
viktiga redovisningsprinciper samt tagit
ställning till valet och tillämpningen av dessa.
Koncernens tillgångar och skulder är
värderade till historiska anskaffningsvärden.
Finansiella tillgångar och skulder är värderade
till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa
tillgångar och skulder som är värderade till
verkligt värde via resultatet. De finansiella
tillgångar och skulder som är värderade till
verkligt värde via resultatet utgörs av:
- Obligationer och andra räntebärande
värdepapper inklusive förlagslån
- Aktier och andelar, noterade
- Derivat
- Belåningsbara statsskuldförbindelser
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i
enlighet med IFRS kräver att koncernens
ledning gör bedömningar och uppskattningar
samt gör antaganden som påverkar
tillämpningen av redovisningsprinciperna och
de redovisade beloppen av tillgångar, skulder,
intäkter och kostnader. Uppskattningar och
antaganden är baserade på historiska
erfarenheter och ett antal andra faktorer som
under rådande förhållanden synes vara
rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar
och antaganden används sedan för att
bedöma de redovisade värdena på tillgångar
och skulder som inte annars framgår tydligt
från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från
dessa uppskattningar och antaganden.
Uppskattningar och antaganden ses över
regelbundet. Ändringar av uppskattningar
redovisas i den period ändringen görs om
ändringen endast påverkat denna period, eller
i den period ändringen görs om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida
perioder. Bedömningar gjorda av koncernens
ledning samt viktiga källor till osäkerhet i
uppskattningar vid tillämpningen av IFRS som
har en betydande inverkan på de finansiella
rapporterna beskrivs närmare i not K40
Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Nya standarder, ändringar och tolkningar
som tillämpas av koncernen
Ingen av de nya standarderna, ändringar eller
tolkningar som har trätt i kraft efter det
räkenskapsår som inleddes 1 januari 2022 har
haft en väsentlig påverkan på koncernen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar
moderbolaget och dess dotterbolag.
Dotterbolag är bolag över vilka moderbolaget
utövar ett bestämmande inflytande.
Koncernen kontrollerar ett företag när den
exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning
från sitt innehav i företaget och har möjlighet
att påverka avkastningen genom sitt
inflytande i företaget. Ett dotterbolag tas in i
koncernredovisningen från
förvärvstidpunkten, vilket är den dag då
moderbolaget får ett bestämmande
inflytande. Dotterbolaget ingår i
koncernredovisningen till den dag då det
bestämmande inflytandet upphör.
Koncernen består av dotterbolagen, Resurs
Norden AB och Resurs Consumer Loans 1 Ltd.
Dotterbolagen har intagits i
koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden
vilket innebär att bokförda värdet av
dotterbolagsaktierna elimineras mot
dotterbolagens egna kapital vid
förvärvstillfället.
Köpeskillingen för förvärv av ett dotterbolag
utgörs av verkligt värde på överlåtna
tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till
tidigare ägare av det förvärvade bolaget och
de aktier som emitterats efter förvärvet. I
köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla
tillgångar eller skulder som är en följd av en
överenskommelse om villkorad köpeskilling.
Identifierbara förvärvade tillgångar och
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas
inledningsvis till verkliga värden på
förvärvsdagen. För varje förvärv, det vill säga
förvärv för förvärv, avgör koncernen om
innehav utan bestämmande inflytande i det
förvärvade bolaget redovisas till verkligt värde
eller till innehavets proportionella andel i det
redovisade värdet av det förvärvade bolagets
identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när
de uppstår. Goodwill värderas initialt som det
belopp varmed den totala köpeskillingen och
eventuellt verkligt värde för innehav utan
bestämmande inflytande överstiger verkligt
värde på identifierbara förvärvade tillgångar
och övertagna skulder. Om köpeskillingen är
lägre än verkligt värde
på det förvärvade bolagets nettotillgångar,
redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner; balansposter,
intäkter och kostnader på transaktioner
mellan koncernbolag elimineras. Vinster och
förluster som resulterar från koncerninterna
transaktioner och som är redovisade i
tillgångar elimineras i sin helhet.
Re
dovisningsprinciperna för dotterbolag har i
förekommande fall ändrats för att garantera
en konsekvent tillämpning av koncernens
principer.
Utländsk valuta
Koncernredovisningen presenteras i svenska
kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Som
funktionell valuta betraktas den valuta som
används i den ekonomiska miljö där
verksamheten primärt bedrivs. Med
funktionell valuta avses den valuta som främst
används i en verksamhets kassaflöden. Den
funktionella valutan fastställs inom koncernen
utifrån varje enskild verksamhets primära
ekonomiska miljö. Resultaträkningen
omräknas till transaktionernas snittkurs för
respektive valuta under perioden. Monetära
tillgångar och skulder i utländsk valuta samt
icke monetära tillgångar i utländsk valuta som
värderas till verkligt värde omvärderas per
balansdagen till då gällande stängningskurs.
Samtliga vinster och förluster till följd av
valutaomräkning av monetära poster,
inklusive valutakomponenten i
terminskontrakt, som värderas till verkligt
värde redovisas i resultaträkningen som
valutakursförändring inom posten
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Goodwill i utländsk valuta hänförlig till förvärv
av en utlandsverksamhet behandlas som
tillgångar hos denna verksamhet och
omräknas till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenser redovisas i övrigt
totalresultat.
Tillgångar och skulder i dotterföretag och
filialer med annan funktionell valuta än
svenska kronor omräknas till
rapporteringsvalutan med valutakursen per
balansdagen. Resultaträkningen omräknas till
transaktionernas snittkurs för respektive
valuta under perioden.
Segmentsredovisning
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som
överensstämmer med koncernens interna
rapportering som lämnas till den högste
verkställande beslutsfattaren, verkställande
direktören. Den högste verkställande
beslutsfattaren är den funktion som ansvarar
för tilldelning av resurser och bedömning av
rörelsesegmentens resultat.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
22
Ränteintäkter och räntekostnader
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga
till finansiella tillgångar och skulder redovisas
med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att
nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
utbetalningar under den förväntade
räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skuld.
Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i
förekommande fall transaktionskostnader och
andra skillnader mellan det ursprungliga
värdet av fordran eller skulden.
Ränteintäkter och räntekostnader som ingår i
resultatet består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på
osäkra fordringar.
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde över resultatet.
Leasingavtal
Leasetagare
Koncernens leasingavtal avser främst lokaler
och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för
fasta perioder om cirka 5 år för lokaler och 3 år
för bilar, men möjligheter till förlängning och
uppsägning i förtid kan finnas, vilket beskrivs
nedan. Villkoren förhandlas separat för varje
avtal och innehåller ett stort antal olika
avtalsvillkor.
Leasingavtalen redovisas enligt IFRS 16 som
nyttjanderätter och en motsvarande skuld till
leasegivaren, den dagen som den leasade
tillgången finns tillgänglig för användning av
koncernen. Nyttjanderätten och
leasingskulden redovisas som materiella
tillgångar respektive övriga skulder. Varje
leasinginbetalning fördelas mellan amortering
av skuld och räntekostnad. Räntekostnaden
fördelas över leasingperioden så att varje
redovisningsperiod belastas med ett belopp
som motsvarar en fast räntesats för den under
respektive period redovisade skulden.
Nyttjanderätten skrivs av linjärt över
identifierad nyttjanderättsperiod.
I kassaflödesanalysen redovisas betalningar
hänförliga till amortering på leasingskulden
och betalningar hänförliga till räntedelen i den
löpande verksamheten.
Tillgångar och skulder som uppkommer från
leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet.
Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av
följande leasingbetalningar:
- fasta avgifter (inklusive avgifter som till sin
substans är fasta), minskat med
incitamentsfordringar
- variabla leasingavgifter som beror på ett
index eller ett pris, initialt värderade med hjälp
av index eller pris vid inledningsdatumet
- garanterat restvärde som leasetagaren
förväntar sig behöva betala till leasegivaren
- lösenpriset för en köpoption, om det är
rimligt säkert att leasetagaren kommer att
nyttja optionen, och
- viten för att avsluta leasingavtalet, om
leasingavtalets längd speglar antagandet att
leasetagaren kommer att utnyttja denna
möjlighet.
Leasingbetalningarna diskonteras med den
implicita räntan om den räntan kan fastställas,
annars den marginella låneräntan.
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till
anskaffningsvärde och inkluderar följande:
- det belopp leasingskulden ursprungligen
värderats till
- leasingavgifter som betalats vid eller före
inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella
förmåner som mottagits i samband med
teckningen av leasingavtalet
- initiala direkta utgifter
- utgifter för att återställa tillgången till det
skick som föreskrivs i leasingavtalets villkor.
Koncernen har valt att tillämpa följande
undantag i IFRS 16:
- Betalningar för korttidskontrakt och
leasingavtal av mindre värde kostnadsförs
linjärt i resultaträkningen. Korttidskontrakt är
avtal med en löptid på 12 månader eller
mindre. Avtal av mindre värde inkluderar IT-
och kontorsutrustning.
Optioner att förlänga och säga upp avtal finns
inkluderade i ett antal av koncernens
leasingavtal gällande lokaler. Villkoren
används för att maximera flexibiliteten i
hanteringen av avtalen. Optionerna som ger
möjlighet att säga upp avtal i förtid kan endast
utnyttjas av Resurs Bank-koncernen och inte
av leasegivarna. Vid utnyttjande av sådan
option utgår oftast en avgift motsvarande 6
månaders hyra. Bedömning avseende
utnyttjande av optioner att förlänga eller säga
upp avtal omprövas om det uppstår någon
väsentlig händelse eller förändring i
omständigheter som påverkar denna
bedömning och förändringen är inom
leasetagarens kontroll.
Leasegivare
Samtliga leasingkontrakt där koncernen är
leasegivare klassificeras som finansiella och
redovisas i koncernens balansräkning i posten
utlåning till allmänheten till ett belopp som
motsvarar nettoinvesteringen enligt
leasingavtalet. Leasingbetalningen, exklusive
kostnad för service, redovisas som
återbetalning av fordran och som ej intjänade
finansiella intäkter. Intäkten fördelas så att
en jämn förräntning erhålls på under varje
period
redovisad nettoinvestering.
Intäktsredovisning
Standarden för Intäkter från avtal med kunder,
IFRS 15, tillämpas för olika typer av tjänster
som i resultaträkningen huvudsakligen
redovisas som Provisionsintäkter. IFRS 15 är
även tillämplig på vissa tjänster som återfinns i
posten övriga intäkter.
Provisionsintäkter och provisionskostnader
Provisionsintäkter och provisionskostnader
som är en integrerad del av effektivräntan
redovisas som ränteintäkter och inte
provisionsintäkter. Dessa utgörs av
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för
tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan
typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt
att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Erhållna provisioner och avgifter avseende
finansiella tjänster intäktsförs över den period
under vilken tjänsten beräknas tillhandahållas
där kreditprodukten inte har olika
delbetalningsalternativ. Uppläggningsavgifter
på övriga kreditprodukter, som utgörs av
produkter där kunden har möjlighet att växla
mellan olika amorteringsplaner, intäktsförs
direkt eftersom kreditens löptid är kortare och
osäkerheten större över kreditens löptid.
Provisionskostnader är kostnader för
mottagna tjänster i den mån de inte är att
betrakta som ränta och utgörs av
utlåningsprovisioner. Transaktionskostnader
som beaktas vid beräkning av den effektiva
räntan reducerar ränteintäkterna.
Utdelningsintäkter
Utdelningsintäkter redovisas först när rätten
att erhålla betalning har fastställts.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten nettoresultat av finansiella
transaktioner innehåller de realiserade och
orealiserade värdeförändringar som uppstått
med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultatet består av:
- re
alisationsresultat från finansiella tillgångar
som värderas till verkligt värde via resultatet
- orealiserade värdeförändringar från
finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultatet
- realiserade och orealiserade
värdeförändringar på derivatinstrument som
är ekonomiska säkringsinstrument men där
förutsättningarna för säkringsredovisning
saknas
- valutakursförändringar
- ineffektiv del av säkringsinstrument i verkligt
värde säkring
Övriga rörelseintäkter
I posten övriga rörelseintäkter redovisas
huvudsakligen bevakningsavgifter och
uttagsavgifter. Posterna härstammar från
utlåning till allmänheten.
Allmänna administrationskostnader
Rubriceringen allmänna
administrationskostnader inkluderar
personalkostnader, porto- upplysnings- och
aviseringskostnader, IT-kostnader,
konsultkostnader, lokalkostnader samt vissa
övriga kostnader relaterade till verksamheten.
Ersättningar till anställda
Personalkostnader
Personalkostnader; lön, sociala kostnader och
rörlig ersättning, redovisas i resultatet i den
period då de anställda utfört tjänsten åt
koncernen. Avsättning för rörlig ersättning
redovisas när koncernen har en rättslig eller
informell förpliktelse att göra sådana
betalningar till följd av att tjänsterna ifråga har
erhållits från de anställda och beloppet kan
beräknas tillförlitligt.
Pensioner
Koncernen har huvudsakligen
avgiftsbestämda pensionsplaner, vilka
redovisas i resultatet i den period då den
anställde utfört tjänsten åt koncernen. En
avgiftsbestämd pensionsplan är en
pensionsplan enligt vilken koncernen betalar
fasta avgifter till en separat juridisk enhet.
Koncernen har inte några rättsliga eller
informella förpliktelser att betala ytterligare
avgifter om denna juridiska enhet inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla
ersättningar till anställda som hänger samman
med de anställdas tjänstgöring under
innevarande eller tidigare perioder.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med
uppsägningar av personal redovisas endast
om koncernen är bevisligen förpliktigad, utan
realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en
formell detaljerad plan att avsluta en
anställning före den normala tidpunkten.
Redovisning av tillgångar och skulder
Tillgångar definieras som resurser över vilka
det finns kontroll till följd av inträffade
händelser och som förväntas ge framtida
ekonomiska fördelar. Dessa redovisas i
balansräkningen när det är sannolikt att de
framtida ekonomiska fördelarna förknippade
med tillgången kommer att tillfalla koncernen
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
23
och när resursens värde/anskaffningskostnad
kan mätas med tillförlitlighet.
Skulder definieras som befintliga förpliktelser
som till följd av inträffade händelser förväntas
medföra ett resursutflöde från koncernen. En
skuld redovisas i balansräkningen således vid
det tillfälle då det är sannolikt att koncernen,
för att kunna uppfylla en befintlig förpliktelse,
måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde
som kan mätas med tillförlitlighet.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i
balansräkningen inkluderar på tillgångssidan
belåningsbara statsskuldförbindelser,
lånefordringar, obligationer och andra
räntebärande värdepapper, förlagslån, övriga
tillgångar och derivat. Under rubrik skulder,
avsättningar och eget kapital återfinns
låneskulder, emitterade värdepapper,
efterställda skulder, derivat och
leverantörsskulder.
Finansiella instrument - Redovisning i och
borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas
upp i balansräkningen när koncernen blir part
enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
Finansiella tillgångar tas bort från
balansräkningen när de avtalsenliga
rättigheterna till de kassaflöden som härrör
från tillgången upphör eller när alla väsentliga
risker och fördelar förknippade med tillgången
överförs till någon annan. Detsamma gäller för
del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld
tas bort från balansräkningen när förpliktelsen
i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld
kvittas och redovisas med ett nettobelopp i
balansräkningen endast när det föreligger en
legal rätt att kvitta beloppen samt att det
föreligger avsikt att reglera posterna med ett
nettobelopp eller att samtidigt realisera
tillgången och reglera skulden. Förvärv och
avyttring av finansiella tillgångar redovisas
affärsdagen, som utgör den dag då koncernen
förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången.
Lånefordringar redovisas i balansräkningen i
samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren.
Finansiella instrument - Klassificering och
värdering
Alla finansiella instrument delas in i
värderingskategorier, i enlighet med
bestämmelserna i IFRS 9: upplupet
anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt
totalresultat samt verkligt värde via
resultaträkningen. Verkligt värde via
resultaträkningen delas upp i två
underkategorier, obligatoriskt och Fair Value
Option (FVO).
Finansiella instrument i den obligatoriska
värderingskategorin värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i resultatet.
Finansiella instrument redovisas initialt till
instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader. Transaktionskostnader
är de direkta kostnader som är hänförliga till
förvärvet eller emissionen av den finansiella
tillgången eller finansiella skulden. Derivat och
de instrument som tillhör kategorin finansiell
tillgång respektive finansiell skuld som
redovisas till verkligt värde via resultatet,
redovisas till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader. Ett finansiellt
instrument klassificeras vid första
redovisningen delvis utifrån i vilket syfte
instrumentet förvärvades. Klassificeringen
avgör hur det finansiella instrumentet
värderas efter första redovisningstillfället
såsom beskrivs nedan.
Finansiella instrument - Tillgångar
värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Om en finansiell tillgång inte uppfyller
villkoren för värdering till upplupet
anskaffningsvärde eller till verkligt värde via
övrigt totalresultat, ska den värderas till
verkligt värde via resultaträkningen. Denna
kategori består av två värderingskategorier,
den obligatoriska och Fair Value Option.
I den första kategorin ingår derivat och
finansiella instrument som innehas för handel.
Här redovisas såväl realiserade som
orealiserade värdeförändringar i
resultatposten nettoresultat av finansiella
transaktioner.
I den andra värderingskategorin ingår
aktieindexobligationer och strukturerade
produkter, som innehåller både en
räntebärande del och en derivatdel.
Koncernen har valt att klassificera
aktieindexobligationer och strukturerade
produkter till verkligt värde via resultatet i
värderingskategorin Fair Value Option.
I balansräkningen representeras dessa av
balansposterna; belåningsbara
statsskuldförbindelser mm, obligationer och
andra räntebärande värdepapper, förlagslån,
aktier och andelar samt derivat.
Finansiella instrument - Tillgångar som är
värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lånefordringar, köpta fakturafordringar och
kundfordringar är finansiella tillgångar som
inte är derivat och som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är
noterade på en aktiv marknad. I
balansräkningen representeras dessa av
balansposterna kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker, utlåning till kreditinstitut,
utlåning till allmänheten, övriga tillgångar
samt upplupna intäkter. Dessa tillgångar
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån
den effektivränta som beräknades vid
anskaffningstidpunkten.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas
till det belopp som beräknas inflyta, det vill
säga enligt modellberäkning enligt IFRS 9.
Köpta fordringar som består av förfallna
konsumentfordringar har köpts till ett pris
som avsevärt understiger det nominella
fordransbeloppet. Redovisningen följer
effektivräntemodellen, där det redovisade
värdet av portföljen motsvaras av nuvärdet av
alla förväntade framtida kassaflöden,
diskonterade med den initiala effektivränta
som fastställdes vid förvärvet av portföljen,
baserat på relationen mellan
anskaffningskostnaden och de vid
förvärvstillfället förväntade framtida
kassaflöden. Löpande under året görs en
översyn av gällande kassaflödes-prognoser,
där uppdateringar kan ske baserat bland
annat på uppnått inkasseringsresultat,
träffade överenskommelser med gäldenärer
om amorterings-planer samt
makroekonomisk information. All uppdaterad
information samlas och bearbetas i
koncernens modeller enligt IFRS 9.
Finansiella instrument - Skulder värderade
till verkligt värde via resultaträkningen
Om en finansiell skuld inte uppfyller villkoren
för värdering till upplupet anskaffningsvärde
eller till verkligt värde via övrigt totalresultat,
ska den värderas till verkligt värde via
resultaträkningen. Denna kategori består av
två värderingskategorier, den obligatoriska
och Fair Value Option. I balansräkningen
representeras den obligatoriska kategorin av
balansposten Derivat. Här redovisas såväl
realiserade som orealiserade
värdeförändringar i resultatposten
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Finansiella instrument - Skulder värderade
till upplupet anskaffningsvärde
I den mån skulder uppkommer värderas dessa
till upplupet anskaffningsvärde och upplupna
räntekostnader periodiseras löpande enligt
effektivräntemetoden. I balansräkningen
representeras dessa av balansposterna skulder
till kreditinstitut, in- och upplåning från
allmänheten, emitterade värdepapper,
efterställda skulder, övriga skulder, upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter.
Net
toinvestering i utlandsverksamheter
För utlandsverksamhet som bedrivs i form av
filial hanterar koncernens Treasury-funktion
nettoinvesteringen i respektive valuta och
reducerar valutarisk genom andra positioner i
samma valuta samt genom valutaderivat.
Omräknings-differenser redovisas i
resultaträkningen. Ackumulerade vinster och
förluster i eget kapital redovisas i
resultaträkningen när utlandsverksamheten
avyttras helt eller delvis.
Metoder för bestämmande av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv
marknad
För finansiella instrument som är noterade på
en aktiv marknad bestäms verkligt värde med
utgångspunkt från tillgångens noterade
köpkurs på balansdagen utan tillägg för
transaktionskostnader (till exempel courtage)
vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv
marknad om noterade priser med lätthet finns
tillgängliga på en börs, hos en handlare,
mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller
tillsynsmyndighet och dessa priser
representerar faktiska och regelbundet
förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring
beaktas inte. För finansiella skulder bestäms
verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
Instrument som är noterade på en aktiv
marknad återfinns i posterna belåningsbara
statsskuldförbindelser, obligationer och andra
räntebärande
värdepapper, förlagslån samt aktier och
andelar.
Finansiella instrument som inte är noterade
på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument
inte är aktiv används värderingstekniker för att
fastställa det verkliga värdet. De
värderingstekniker som används bygger i så
hög grad som möjligt på marknadsuppgifter.
Det verkliga värdet på valutaterminer
beräknas genom en diskontering av skillnaden
mellan den avtalade terminskursen och den
terminskurs som kan tecknas på balansdagen
för den återstående kontraktsperioden.
Diskontering görs till riskfri ränta baserad på
statsobligationer. Det verkliga värdet för
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
24
ränteswappar baseras på en diskontering av
beräknade framtida kassaflöden enligt
kontraktets villkor och förfallodagar med
utgångspunkt i marknadsräntan. Verkligt
värde för finansiella instrument som inte är
derivatinstrument beräknas baserat på
framtida kassaflöden och aktuella
marknadsräntor på balansdagen. Den
diskonteringsränta som använts är
marknadsbaserad ränta på liknande
instrument på balansdagen. Upplysning om
verkligt värde som redovisats i
balansräkningen utifrån en värderingsteknik
lämnas i not K38 om Finansiella instrument.
Koncernens värdering av derivat till verkligt
värde sker uteslutande utifrån indata som är
direkt eller indirekt observerbara på
marknaden. Instrument som inte är noterade
på en aktiv marknad återfinns i posterna
utlåning till kreditinstitut, in- och utlåning till
allmänheten, derivat samt övriga tillgångar
och skulder.
Kreditförluster och nedskrivning av
finansiella tillgångar
Som kreditförlust redovisas under året
konstaterade kreditförluster minskade med
belopp som influtit på tidigare års
konstaterade kreditförluster samt förändring
avseende reserv för förväntade kreditförluster.
Utlåningen redovisas netto efter avdrag för
såväl konstaterade kreditförluster som
reservering av förväntade kreditförluster (ECL).
I enlighet med IFRS 9 bedömer koncernen,
med hjälp av framåtblickande information, de
förväntade kreditförlusterna för alla finansiella
instrument inom kategorin upplupet
anskaffningsvärde, tillsammans med den
förväntade balansen från lånelöften.
Koncernen redovisar vid varje
rapporteringstillfälle dessa eventuella förluster.
Bedömningen av ECL ska avspegla:
Ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp,
som bestäms genom att utvärdera ett intervall
av möjliga utfall; Pengarnas tidsvärde och
rimliga och verifierbara uppgifter, som är
tillgängliga utan onödiga kostnader eller
insatser vid balansdagen för tidigare
händelser, nuvarande förhållanden och
prognoser för framtida ekonomiska
förutsättningar.
Enligt IFRS 9 beräknas kreditförlustreserven på
förväntade kreditförluster, vilka beräknas
genom sannolikheten för fallissemang (PD)
multiplicerat med exponeringen vid
fallissemang (EAD) multiplicerat med förlust
givet fallissemang (LGD). Beräkningen av
förväntade kreditförluster baseras på
koncernens totala utlåningsvolym, inkluderat
krediter utan någon ökad kreditrisk.
Modellen för nedskrivningar innehåller en
trestegsmodell som utgår från förändringar i
kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna,
innebörden av trestegsmodellen är att
tillgångarna delas in i 3 olika steg beroende på
hur kreditrisken förändrats sedan tillngen
första gången upptagits i balansräkningen.
Steg 1 omfattar tillgångar som inte varit
föremål för en väsentlig ökning av kreditrisken,
steg 2 omfattar tillgångar som varit föremål för
en väsentlig ökning av kreditrisken medan
steg 3 omfattar fallerade tillgångar, det vill
säga fordringar som har gått till inkasso eller är
förfallna 90 dagar eller mer. Reserveringen av
tillgångarna styrs av vilken kategori de tillhör, i
steg 1 sker reservering för förväntade
kreditförluster under kommande 12 månader
medan för steg 2 och 3 sker reservering för
förväntade kreditförluster under tillgångens
hela återstående löptid.
En central faktor som påverkar storleken på
förväntade kreditförluster är reglerna som styr
en tillgångs förflyttning mellan steg 1 och 2.
Koncernen använder sig av förändring i livstids
PD (Probability of Default, Sv. sannolikhet för
fallissemang) för att bedöma signifikant
riskökning, förändringen bedöms genom en
kombination av absoluta och relativa
förändringar i livstids PD. Vidare hänförs alla
krediter som är mer än 30 dagar sena med
betalning till steg 2 oaktat om det föreligger
en signifikant riskökning eller inte.
För att bedöma om signifikant riskökning
föreligger, och därmed överföring till steg 2,
utgår koncernen från förändringen i kreditens
livstids-PD. För att signifikant riskökning ska
föreligga krävs en procentuell förändring av
ursprungs PD som överstiger ett givet
tröskelvärde. I tillägg till detta använder
koncernen även absolut förändring i PD som
innebär att om livstids-PD ökar med en given
procentenhet, som varierar beroende på
produktkategori, så hänförs den till kategori 2.
Förutom ovan beskrivna signifikanta PD
förändringar, använder sig Koncernen även av
en så kallad ”Back stop”, vilket innebär att en
kredit som är förfallen mellan 30 90 dagar
hänförs till steg 2 även om en signifikant
ökning av PD inte föreligger.
Återföring från
steg 2 till steg 1 sker när en fordran som
tidigare hänförts till steg 2 inte längre är
föremål för signifikant riskökning alternativt
inte längre är i dröjsmål med betalning mer än
30 dagar. Återföring från steg 3 kan bara ske
för fordringar som varit mellan 90 och 120
dagar sena med betalning, och återföring sker
då till steg 1 eller steg 2 när betalningarna
skötts under en period om 12 månader.
Beräkning av löptid för kreditkort och andra
revolverande krediter bygger på prediktiva
modeller om det framtida limitutnyttjandet
och statistiska återbetalningsplaner.
Modellerna bygger på interna historiska data,
där olika modeller används för homogena
grupper av krediter med likartade
förklaringsvariabler.
I tillägg till reserveringen enligt IFRS 9 som
beskrivs i föregående stycken gör koncernen
även tillägg för så kallade management
overlays, baserad på framåtblickande
makroekonomiska utsikter, inom ramen för
IFRS 9 standarden. Koncernen har beslutat att
basera de framåtblickande beräkningarna på
den makroekonomiska variabeln
arbetslöshetsnivå, som i ett historiskt
perspektiv visat sig korrelera väl med
förändringar i koncernens kreditförluster.
Indata som används för de framåtblickande
beräkningarna är prognoser avseende
framtida arbetslöshet per geografisk marknad
som koncernen verkar, vilka hämtas från
Bloomberg. Vidare tillämpar koncernen ett
viktat scenario av dessa prognoser, utifrån
koncernens bedömning av sannolikheten för
respektive scenario att inträffa, där viktning
per 31 december 2022 skett med
medianvärdet 50 procent och 40 procent en
mer negativ utveckling (högre arbetslöshet)
respektive 10 procent en mer positiv
utveckling (lägre arbetslöshet).
För utlåning till kreditinstitut bedöms
tillgångarna ha mycket låg kreditrisk och
anses inte ha varit utsatta för väsentlig ökad
kreditrisk därav sker ingen nedskrivning inom
utlåning till kreditinstitut.
Vid beräkning av reserv för kreditförluster
avseende leasing och factoring görs individuell
bedömning om en reservering eller
nedskrivning (leasinginventarier) skall göras.
För dessa avtalsgrupper görs test endast
individuell nivå då respektive grupp inte
bedöms uppfylla kraven för att vara en
homogen grupp. Återföring av en reservering
eller nedskrivning sker när det finns
verifierande information om att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger.
Som konstaterad kreditförlust redovisas förlust
som är beloppsmässigt fastställd via konkurs,
ackordsuppgörelse, utlåtande av
kronofogdemyndighet, avyttrad till
inkassobolag eller när fordran eftergivits på
annat sätt.
Lånelöften och ej utnyttjade krediter
Koncernen har inga utestående lånelöften.
Alla beviljade ej utnyttjade krediter är
uppsägningsbara i den utsträckning detta
tillåts enligt konsumentkreditlagen. Ej
utnyttjade krediter redovisas som åtaganden.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag
sam
t andra rörelseförvärv och avser det
belopp varmed köpeskillingen överstiger
andel i det verkliga värdet av identifierbara
tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i
det förvärvade bolaget eller rörelsen samt det
verkliga värdet på innehav utan
bestämmande inflytande i det förvärvade
bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov,
fördelas goodwill som förvärvats i ett
rörelseförvärv till kassagenererande enheter
eller grupper av kassagenererande enheter
som förväntas bli gynnade av synergier från
förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter
som goodwill har fördelats till motsvarar den
lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i
fråga övervakas i den interna styrningen.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller
oftare om händelser eller ändringar i
förhållanden indikerar en möjlig
värdeminskning. Det redovisade värdet av
goodwill jämförs med återvinningsvärdet,
vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det
verkliga värdet minus försäljningskostnader.
Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart
som en kostnad och återförs inte.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en
bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till
anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar
görs linjärt för att fördela kostnaden över deras
bedömda nyttjandeperiod på 4–5 år. I
samband med förvärvet av yA Bank tillkom
det övriga immateriella tillgångar avseende
kundrelationer. Avskrivningstiden för dessa är
1015 år.
I övriga immateriella tillgångar ingår
egenutveckling av IT-program. Kostnader för
underhåll av IT-program kostnadsförs när de
uppstår. Utvecklingskostnader som är direkt
hänförliga till utveckling av
programvaruprodukter som kontrolleras av
koncernen redovisas som immateriella
tillgångar när följande kriterier är uppfyllda:
- Det är tekniskt möjligt att färdigställa
programvaran så att den går att använda,
- Företagets avsikt är att färdigställa
programvaran och att använda den,
- Det finns förutsättningar att använda
programvaran,
- Det kan visas hur programvaran genererar
troliga framtida ekonomiska fördelar,
- Adekvata tekniska, ekonomiska och andra
resurser för att fullfölja utvecklingen och för att
använda programvaran finns tillgängliga och
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
25
- De utgifter som är hänrliga till
programvaran under dess utveckling kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställda utvecklingsprojekt tas upp till
upparbetade kostnader med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas till
anskaffningsvärdet med avdrag för
ackumulerade avskrivningar. I
anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt
kan hänföras till förvärvet av tillgången.
Tillkommande utgifter läggs till tillgångens
redovisade värde eller redovisas som en
separat tillgång, beroende på vilket som är
lämpligt, endast då det är sannolikt att de
framtida ekonomiska förmånerna som är
förknippade med tillgången kommer att
komma koncernen tillgodo och tillgångens
anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt
sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas
bort från balansräkningen. Alla andra former
av reparationer och underhåll redovisas som
kostnader i resultaträkningen under den
period de uppkommer.
Avskrivningar på materiella tillgångar görs
linjärt för inventarier för eget bruk ner till det
beräknade restvärdet över nyttjandeperioden.
Avskrivning sker över beräknad
nyttjandeperiod om 3–5 år från och med
anskaffningstidpunkten.
Materiella tillgångars restvärden och
nyttjandeperiod prövas varje balansdag och
justeras vid behov. En tillgångs redovisade
värde skrivs därtill omgående ner till dess
återvinningsvärde om tillgångens redovisade
värde överstiger dess bedömda
återvinningsvärde. Med återvinningsvärdet
avses det högre av nettoförsäljningsvärdet och
nyttjandevärdet. En beräkning av
återvinningsvärde sker så snart det finns en
indikation på att det redovisade värdet är för
högt. Det redovisade värdet för en materiell
anläggningstillgång tas bort ur
balansräkningen vid utrangering, avyttring
eller när inga framtida ekonomiska fördelar
väntas från användning av tillgången. Vinst
eller förlust som uppkommer vid avyttring
eller utrangering av en tillgång utgörs av
skillnaden mellan försäljningspriset och
tillgångens redovisade värde med avdrag för
direkta försäljningskostnader.
Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar
nyttjandeperiod, exempelvis goodwill eller
immateriella tillgångar som inte är färdiga för
användning, skrivs inte av utan prövas årligen
avseende eventuellt nedskrivningsbehov.
Tillgångar bedöms med avseende på
värdenedgång närhelst händelser eller
förändringar i förhållanden indikerar att det
redovisade värdet kanske inte är
återvinningsbart. En nedskrivning görs med
det belopp varmed tillgångens redovisade
värde överstiger dess återvinningsvärde.
Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens
verkliga värde minskat med
försäljningskostnader och dess
nyttjandevärde. Vid bedömning av
nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på
de lägsta nivåer där det finns separata
identifierbara kassaflöden (kassagenererande
enheter). För tillgångar, andra än goodwill,
som tidigare har skrivits ner, görs på varje
balansdag en prövning av om återföring bör
göras.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när
det finns en befintlig juridisk eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad
händelse, och det är troligt att ett utflöde av
ekonomiska resurser kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras. Där
effekten av när i tiden betalningen sker är
väsentlig, beräknas avsättningar genom
diskontering av det förväntade framtida
kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar
av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt,
de risker som är förknippade med skulden.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och
uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i
resultatet utom då underliggande transaktion
redovisas direkt i övrigt totalresultat eller i eget
kapital.
Koncernens utländska filialer i Norge,
Danmark och Finland beskattas för sina
resultat i respektive land. I Sverige är
koncernen skattskyldig för all inkomst,
inklusive resultatet från de utländska filialerna.
För de inkomster koncernen har i filialerna
erläggs skatt i Sverige, som regel medges
avdrag för de skatter som erlagts i filialerna.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller
erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning
av de skattesatser som är beslutade per
balansdagen. Hit hör även justering av aktuell
skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt har sin utgångspunkt i
temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och
skulder. Uppskjutna skattefordringar avseende
avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag redovisas endast i den mån
det är sannolikt att dessa kommer att
utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder kvittas när det finns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och
skatteskulder och när de uppskjutna
skattefordringarna och skatteskulderna hänför
sig till skatter debiterade av en och samma
skattemyndighet och avser antingen samma
skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det
finns en avsikt att reglera saldona genom
nettobetalningar.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns
ett möjligt åtagande som härrör från
inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas av en eller flera osäkra framtida
händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som skuld eller avsättning på
grund av att det inte är sannolikt att ett
utflöde av resurser kommer att krävas.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt
indirekt metod. Det redovisade kassaflödet
omfattar endast transaktioner som medför in-
och utbetalningar. De likvida transaktionerna
klassificeras inom kategorierna löpande
verksamhet, investeringsverksamhet och
finansieringsverksamhet.
Likvida medel utgörs av kassa och
tillgodohavanden hos centralbanker samt
utlåning till kreditinstitut.
Ianspråktagen pant
En övertagen egendom (tillgång övertagen för
skyddande av fordran) redovisas i
balansräkningen tillsammans med liknande
tillgångar som redan innehas av koncernen.
Alla tillgångar som övertagits för skyddande av
fordran redovisas vid första
redovisningstillfället till verkligt värde och
eventuell skillnad mellan lånets redovisade
värde och det verkliga värdet för den
övertagna tillgången redovisas under posten
kreditförluster, netto. Det verkliga värdet på
redovisningsdagen blir tillgångens
anskaffningsvärde eller upplupna
anskaffningsvärde, beroende på vad som är
tillämpligt. Under efterföljande perioder
värderas tillgångar som övertagits för
skyddande av fordran i enlighet med gällande
värderingsprinciper för tillgångsslaget.
Intäkter och kostnader som avser övertagen
egendom fördelas på motsvarande sätt som
andra intäkter och kostnader i resultatet.
Per den 31 december 2022 uppgick värdet på
övertagande egendom för skyddande av
fordran till
0 (0) SEK.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
26
K3 RISKHANTERING
återbetalningsförmåga som är den avgörande
bedömningsgrunden. Banken följer en av styrelsen fastställd
policy som anger ramverket för verksamhetens
kreditstrategi, kreditriskhantering, kreditriskrapportering
samt kreditregler som är tillämpliga vid kreditbedömning.
Det ligger i bankens intresse att bankens kreditgivning inte
medför att kredittagare tar onödiga risker.
Kredittagarens återbetalningsförmåga bedöms på både kort
och lång sikt utifrån kredittagarens ekonomiska situation
och motståndskraft.
Banken eftersträvar en väldiversifierad kreditportfölj med
prissättning utifrån riskexponering genom en bred bas av
kunder med förhållandevis låga exponeringsbelopp per
kund.
För att upprätthålla en väldiversifierad kreditportfölj med en
balanserad riskprofil samt att ha en god balans mellan risk
och avkastning arbetar banken aktivt med att förstå
kredittagarnas förutsättningar och makroekonomiska
förändringar som eventuellt kan påverka riskprofilen.
Banken följer kontinuerligt upp kredittagarnas
återbetalningsförmåga. För att proaktivt hantera risker görs
kontinuerligt analyser av kreditportföljen för att se hur denna
kan komma att påverkas av framtida makroekonomiska
förändringar. Dessa analyser används bland annat som
underlag för styrning och hantering av bankens verksamhet.
Kreditrisker i placeringar
Kreditrisker i placeringar uppstår i bankens likviditetsportfölj
som dels består av en likviditetsreserv som utgör en avskild
reserv av högkvalitativa likvida tillgångar, dels övrig likviditet
som inte är relaterad till likviditetsreserven.
Likviditetsportföljen består av banktillgodohavanden samt
placeringar i räntebärande värdepapper. För att reducera
kreditrisker vid placeringar följer banken fastställda policys
som bland annat reglerar typ av placering och limit per
enskild motpart.
MOTPARTSRISKER
Kreditriskexponeringar i finansiella instrument benämns
som motpartsrisker och avser risken för att en motpart inte
kan uppfylla sina åtaganden enligt avtal, eller att denne
väljer att inte uppfylla sina åtaganden i framtiden på
samma, eller liknande villkor. Eftersom en stor andel av
bankens skulder är upptagna i SEK medan det finns
betydande tillgångar som är denominerade i NOK, EUR och
DKK, uppstår motpartsrisker när banken säkrar sina
valutariskexponeringar. Banken hanterar motpartsriskerna
genom att ingå avtal i derivatinstrument med ett flertal olika
finansiella motparter. Handel med derivatinstrument styrs
av ISDA-avtal och dess säkerheter av CSA-avtal.
Banken exponeras för ett flertal risker som är
typiska för bolag i branschen av liknande storlek,
med motsvarande produktutbud och som verkar
inom samma geografiska marknader. Banken har
generellt en låg riskaptit och intar ett försiktigt
förhållningssätt avseende de risker som uppstår i
verksamheten samt prioriterar arbetet med att
identifiera och förebygga risker.
Bankens förmåga att hantera risker och
upprätthålla en effektiv kapitalhantering är
avgörande för bankens lönsamhet. I verksamheten
uppstår olika typer av risker och banken har
identifierat följande huvudkategorier av risker:
- Strategiska risker
- Affärsrisker
- Operativa risker
- Likviditets- och finansieringsrisker
- Marknadsrisker
- Kreditrisker
- Övriga verksamhetsrisker (inklusive
hållbarhetsrisker, och ryktesrisker)
Kreditrisker, likviditets- och finansieringsrisker
samt operativa risker som uppstår inom ramen för
bankverksamheten bedöms utgöra de mest
betydande riskerna för banken.
Ramverket för riskhantering är en integrerad del i
verksamheten och förenar bankens strategiska
mål med riskhantering. I ramverket för
riskhantering ingår bankens funktioner, strategier,
processer, styrdokument, riskaptiter,
riskindikatorer, risklimiter, riskmandat, kontroller
och rapporteringsrutiner, som är nödvändiga för
att identifiera, mäta, övervaka, hantera och
rapportera risker.
I syfte att balansera bankens risktagande samt
begränsa och kontrollera risker har styrdokument
utfärdats i en hierarki av tre nivåer. Externa
regelverk tillsammans med styrdokument utgör
grunden för bankens kontrollmiljö och hantering
av risker som förekommer i verksamheten.
Styrdokumenten innefattar även delegering av
behörigheter inom specifika riskområden.
Styrelsen fastställer policys som reglerar hantering
av risker. För varje policy utses en ansvarig person
inom organisationen som regelbundet ser över
styrdokumenten, hanterar rapportering och
föreslår nödvändiga justeringar av aktuell policy.
Riktlinjer som utgör nivån under policys fastställs
av CEO eller ansvarig för det specifika riskområde
som riktlinjen reglerar. Riktlinjer innehåller mer
detaljerad information avseende riskhantering
inom ett visst riskområde. På den operativa nivån
fastställer ansvariga i verksamheten rutiner för
specifika grupper av anställda. Rutiner är mer
detaljerade vad gäller hanteringen av specifika
arbetsuppgifter i den dagliga verksamheten.
Riskaptiter, riskindikatorer och risklimiter följs regelbundet upp
och rapporteras till styrelsen. För enskilda risker har styrelsen
fastställt riskaptiter utifrån kvalitativa och kvantitativa värderingar.
Riskaptiterna anger den risknivå som koncernen kan acceptera
för att uppnå sina strategiska mål. Risklimiter är väldefinierade
gränser som reglerar önskad riskexponering och är lämpliga att
använda för att exempelvis definiera nivåer inom olika risktyper.
Banken har standardiserat processen för riskidentifiering,
riskbedömning och riskrapportering samt implementerat
processen i verksamheten. Banken arbetar aktivt med att skapa
en hög riskmedvetenhet och effektiv riskhantering.
Riskhanteringen utgår ifrån synen på ett trelinjeförsvar där de
olika linjerna i kombination ska säkra en effektiv riskhantering i
den dagliga verksamheten.
Den första linjen utgörs av den operativa verksamheten. Den
operativa personalen har bäst möjlighet att identifiera, övervaka
och kontrollera specifika risker som uppstår i den dagliga
verksamheten.
Den andra linjen består av kontrollfunktionerna Compliance,
Information Security respektive Risk Control, som på ett
oberoende och självständigt sätt kontrollerar bankens verksamhet
och rapporterar regelbundet såväl skriftligt som muntligt till CEO,
styrelse och vissa styrelseutskott.
Den tredje linjen består av en oberoende granskningsfunktion
(internrevisionen). Internrevisionen granskar regelbundet bankens
verksamhet, häri ingår bland annat att granska aktiviteterna i
första och andra linjen för att utvärdera att dessa linjer är adekvat
hanterade från ett riskperspektiv. Internrevisionen rapporterar
regelbundet till styrelse såväl skriftligt som muntligt.
KREDITRISK
Med kreditrisk avses risken att en motpart eller gäldenär inte
uppfyller sina kontraktuella skyldigheter gentemot kreditgivaren
samt risken att ställd säkerhet inte täcker fordran. Bankens
kreditrisker är hänförliga till kreditportföljen, placeringar och
derivatinstrument.
Bankens kreditriskexponering består huvudsakligen av
kreditrisker som uppstår vid kreditgivning och innebär risken att
ådra sig en förlust på grund av att kredittagare av olika skäl inte
kan uppfylla sina betalningsskyldigheter. I kreditriskexponeringen
ingår även koncentrationsrisker relaterade till kreditportföljen.
Koncentrationsrisker mäts utifrån storleken på exponeringar mot
enskilda motparter/kunder, branscher och regioner.
Kreditrisker i kreditportföljen
Banken är exponerad för kreditrisker i kreditportföljen.
Kreditrisker i kreditportföljen innefattar risken för att kredittagare
inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter. Ansvarstagande
kreditgivning är en förutsättning för en välfungerande
bankverksamhet.
Bankens kreditgivning präglas av högt uppställdal avseende
etik, kvalitet och kontroll. Kreditrisker ska före kreditgivning,
identifieras och bedömas utifrån kredittagares
betalningsförmåga. Som stöd vid kreditgivningen finns internt
utvecklade riskklassificeringsverktyg.
Vid varje kreditgivningstillfälle är det kredittagarens sannolika
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
27
OPERATIVA RISKER
KREDITRISKEXPONERING BRUTTO OCH NETTO
Kreditrisk-
exponering brutto
Reservering
Värde av
säkerheter
Kreditrisk-
exponering
netto
Kreditrisk-
exponering
brutto
Reservering
Värde av
säkerheter
Kreditrisk-
exponering
netto
AAA/Aaa 66 354 66 354 63 745 63 745
AA+/Aa1 165 253 165 253 151 845 151 845
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
AAA/Aaa 636 032 636 032 896 851 896 851
AA+/Aa1 1 709 924 1 709 924 906 164 906 164
Utan rating
1)
74 798 74 798 0
Summa belåningsbara statsskuldförbindelser
2 420 754 0 0 2 420 754 1 803 015 0 0 1 803 015
Utlåning till kreditinstitut
AA-/Aa3 1 546 934 1 546 934 1 644 539 1 644 539
A+/A1 1 804 584 1 804 584 1 691 779 1 691 779
A/A2 816 926 816 926 833 926 833 926
Utan rating
2)
193 768 193 768 196 046 196 046
Summa utlåning till kreditinstitut
4 362 212 0 0 4 362 212 4 366 290 0 0 4 366 290
Utlåning till allmänheten
Utlåning till allmänheten - Hushåll
39 464 815 -3 220 089 36 244 726 36 081 604 -3 027 071 33 054 533
Utlåning till allmänheten - Företag
950 862 -9 069 941 793 299 227 -6 820 292 407
Summa utlåning till allmänheten
40 415 677 -3 229 158 0 37 186 519 36 380 831 -3 033 891 0 33 346 940
Obligationer
AAA/Aaa 708 871 708 871 647 948 647 948
Summa obligationer 708 871 0 0 708 871 647 948 0 0 647 948
Derivat
AA-/Aa3 0 794 794
A+/A1 1 321 1 321 987 987
A/A2 163 163 0
Summa derivat 1 484 0 0 1 484 1 781 0 0 1 781
Åtaganden
Beviljade ej utnyttjade krediter
3)
25 416 539 25 416 539 24 239 177 24 239 177
Total kreditriskexponering 73 557 144 -3 229 158 0 70 327 986 67 654 632 -3 033 891 0 64 620 741
000
Vid olika ratingbetyg används den lägsta.
1)
Posten belåningsbara statsskuldsförbindelser utan rating består av innehav i svensk kommun som saknar rating.
2)
Posten utlåning till kreditinstitut utan rating består av utlåning till andra banker. Koncernen bedriver inlåningssamarbete med Avanza Bank, som är en börsnoterad bank på Nasdaq Stockholm, och till följd av
detta finns likviditet, 194 MSEK (195), placerade för att hantera de dagliga flödena som uppstår inom inlåningssamarbetet.
3)
Alla beviljade men ej utnyttjade krediter är uppsägningsbara i den utsträckning detta tillåts enligt konsumentkreditlagen.
2022-12-31 2021-12-31
231 607
40 381 56448 140 605 -3 229 158 0 44 911 447 43 415 455 -3 033 891 0
215 590 0 215 590231 607
Operativa risker avser bland annat risker för
förluster till följd av att interna processer och
rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga,
mänskliga fel, felaktiga system eller externa
händelser inklusive legala risker.
Operativa risker innefattar följande risktyper:
- Personalrisker avser risker som är kopplade till
Bankens organisationsstruktur, hantering av
personal, arbetsförhållanden, missförhållanden i
arbetsmiljö eller intern brottslig verksamhet.
-Verksamhets- och processrisker avser risker som
uppstår på grund av svagheter i implementering
eller utformning av Bankens väsentliga processer
och fastställda rutiner kopplade till dessa
processer.
-IT- och informationssäkerhetsrisker avser risker som berör
tillgänglighet, integritet eller konfidentialitet i informations- och
kommunikationstekniska system eller information som används
för att tillhandahålla tjänster.
-Externa risker avser risker som ligger utanför Bankens kontroll, till
exempel brottsliga handlingar, brister hos leverantörer och
katastrofer. Det kan också röra sig om utläggning av verksamhet
och regelförändringar.
Banken hanterar operativa risker genom bland annat ramverk för
riskhantering som inkluderar metoder för riskidentifiering,
bedömning, utbildning, hantering, kontroll och rapportering av
operativa risker.
Fokus är att hantera de väsentliga riskerna genom kartläggning
och dokumentation av processer och rutiner samt vidta
riskreducerande åtgärder.
Bankens processer har kartlagts med kontroller för att
säkerställa att identifierade risker hanteras och följs upp på
ett effektivt sätt.
Banken har en process för godkännande av nya eller
väsentliga förändringar i befintliga produkter/tjänster,
marknader, processer eller andra större förändringar i
verksamheten. Syftet med processen är att banken på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt ska hantera de risker som
kan uppstå i samband med till exempel nya eller väsentligt
förändrade produkter/tjänster.
Summa kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Summa kreditriskexponering i
balansräkningen
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
28
KREDITKVALITET LÅNE- OCH LEASINGFORDRINGAR
2022-12-31
Kreditrisk-
exponering,
brutto
Reservering
Utlåning till allmänheten, hushållskunder
Presterande
Steg 1 30 265 542 -237 841
Steg 2 3 657 253 -382 012
Icke presterande
Steg 3 5 542 020 -2 600 236
Summa utlåning till allmänheten, hushållskunder
39 464 815 -3 220 089
Utlåning till allmänheten, företagskunder
Presterande
Steg 1 930 376 -3 316
Steg 2 9 044 -589
Icke presterande
Steg 3 11 442 -5 164
Summa utlåning till allmänheten, företagskunder
950 862 -9 069
Summa total utlåning till allmänheten
40 415 677 -3 229 158
2021-12-31
Kreditrisk-
exponering,
brutto
Reservering
Utlåning till allmänheten, hushållskunder
Presterande
Steg 1 27 818 257 -222 538
Steg 2 2 969 619 -366 263
Icke presterande
Steg 3 5 293 728 -2 438 270
Summa utlåning till allmänheten, hushållskunder
36 081 604 -3 027 071
Utlåning till allmänheten, företagskunder
Presterande
Steg 1 287 611 -933
Steg 2 5 671 -279
Icke presterande
Steg 3 5 945 -5 608
Summa utlåning till allmänheten, företagskunder
299 227 -6 820
Summa total utlåning till allmänheten
36 380 831 -3 033 891
utifrån kredittagarens individuella betalningsförmåga.
Koncernen följer kontinuerligt upp och rapporterar
kreditgivning avseende företagsengagemang enligt
särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i
koncernen.
Löpande kreditbevakar koncernen, bland annat i
samarbete med etablerade kreditupplysningsföretag,
enskilda kreditengagemang för att följa upp kunders
återbetalningsförmåga.
Bedömning av kreditkvalitén i ej förfallna
fordringar till privatpersoner är baserade på
strukturen från IFRS 9 och de tre steg som
krediten kan befinna sig i. Kreditkvaliteten i
leasingfordringar och utlåning till allmänheten,
företagskunder, har koncernen bedömt
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
29
MARKNADSRISKER
Ränterisk avser känsligheten för förändringar i räntenivå och
räntekurvans struktur. Merparten av ränteriskerna är
strukturella och uppstår inom in- och utlåning där
räntebindningstiderna för tillgångar och skulder inte alltid
sammanfaller.
Koncernen strävar efter att ha en god matchning i sin
balansräkning avseende fast respektive rörlig ränta och kan
relativt snabbt möta räntehöjningar genom ändring av
villkoren för ny utlåning. Ränterisken bedöms sammantaget
vara begränsad. Detta med hänsyn till att
kreditomsättningshastigheten är relativt hög, samt att det
enligt kreditavtal och gällande konsumentkreditlagstiftning
på flera marknader kan räntejustera inom två månader.
Huvuddelen av utlåningen respektive inlåningen har rörlig
ränta. För att påverka ränterisken kan även avtal om
ränteswappar ingås. Treasuryavdelningen mäter,
kontrollerar och hanterar kontinuerligt ränterisken för
räntebärande tillgångar och skulder genom olika modeller.
Styrelsen har fastställt riskaptiter inom området som
verksamheten förhåller sig till.
Vid beräkning av en förändring av marknadsräntan med en
(1) procentenhet ökar/minskar räntenettot för kommande 12
månader med 61 MSEK (81), utifrån räntebärande tillgångar
och skulder per balansdagen.
Vid en (1) procentenhets parallellförskjutning av
avkastningskurvan och de framtida kassaflödena
diskonterats uppgår ränterisken, samt påverkan på
eget kapital, på balansdagen till +/- 105 MSEK (14).
Finansiering via inlåning med rörlig ränta har
kontraktuellt och teoretiskt mycket kort
räntebindningstid, endast en dag. Beteendet, till
skillnad mot det kontraktuella, har historiskt varit
betydligt längre än en dag.
Juridiskt sett är ränterisk avseende utlåning begränsad
eftersom merparten av räntevillkoren är rörliga. I
realiteten är det dock, av marknadsmässiga skäl, inte
lika enkelt att kompensera en ränteförändring fullt ut,
vilket kan medföra en påverkan på räntenettot
beroende på aktivt ställningstagande. Eventuellt höjda
kostnadsräntor kan däremot snabbt bemötas genom
ändring av villkoren för nyutlåning. Med hänsyn till att
kreditomsättningshastigheten är relativt hög bedöms
ränterisken sammantaget vara begränsad. Vidare har
kredittagarna i segment Payment Solutions möjlighet
att växla mellan olika delbetalningsalternativ under
kreditens löptid.
I finansiell verksamhet utgörs marknads-
riskerna huvudsakligen av ränterisker,
valutarisker och aktiekursrisker. Styrelsen
fastställer policy som kontrollerar riskerna
genom bland annat limiter som begränsar
risknivåerna. Det finns inte positioner i
handelslager.
Risker hänförliga till utländska valutakurser
uppstår på grund av differenser mellan
tillgångar respektive skulder i olika valutor.
Ränterisker uppstår på grund av differenser
mellan räntevillkor avseende tillgångar och
skulder.
Ränterisk
Ränterisken har huvudsakligen definierats
som en kostnadsrisk, det vill säga risken för att
koncernens räntenetto försämras i ett
ofördelaktigt ränteläge. Ränterisken
uppkommer normalt som ett resultat av att
företag har olika löptider eller
räntebindningstider på sina tillgångar och
skulder. Om tiden för tillgångar avviker från
tiden för skulder ökar ränterisken. Ränterisken
påverkar företag huvudsakligen som gradvisa
förändringar i företagens räntenetto, som
därmed kan påverka rörelseresultatet och
kapitalrelationer på både kort och lång sikt.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
30
RÄNTEBINDNING
2022-12-31
Mindre än
1 mån
Mellan
1-3 mån
Mellan
3-12 mån
Mer än 1 år Utan ränta
Summa
231 607 231 607
528 064 1 663 685 128 956 100 049 2 420 754
4 362 212 4 362 212
33 085 764 297 934 726 253 3 076 568 37 186 519
127 692 419 091 22 116 139 972 708 871
Aktier och andelar 11 650 11 650
2 159 943 2 159 943
118 201 118 201
538 515 538 515
38 335 339 2 380 710 877 325 3 316 589 2 828 309 47 738 272
25 090 341 1 026 235 5 453 335 603 717 32 173 628
1 174 980 1 174 980
2 000 000 4 607 684 6 607 684
299 749 299 749
7 482 231 7 482 231
27 090 341 5 933 668 5 453 335 603 717 8 657 211 47 738 272
11 244 998 -3 552 958 -4 576 010 2 712 872 -5 828 902 0
2021-12-31
Mindre än
1 mån
Mellan
1-3 mån
Mellan
3-12 mån
Mer än 1 år Utan ränta
Summa
215 590 215 590
457 028 905 148 220 214 220 625 1 803 015
4 366 290 4 366 290
32 139 197 164 682 571 792 471 269 33 346 940
129 820 353 816 164 312 647 948
Aktier och andelar 11 460 11 460
1 979 082 1 979 082
122 226 122 226
407 134 407 134
37 307 925 1 423 646 792 006 856 206 2 519 902 42 899 685
20 698 506 996 845 3 954 260 637 015 26 286 626
1 062 768 1 062 768
2 000 000 5 871 893 7 871 893
299 972 299 539 599 511
7 078 887 7 078 887
22 998 478 7 168 277 3 954 260 637 015 8 141 655 42 899 685
14 309 447 -5 744 631 -3 162 254 219 191 -5 621 753 0
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Efterställda skulder
Materiella tillgångar
Summa tillgångar
Efterställda skulder
Inlåning från allmänheten
Skulder
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Övriga tillgångar
Eget kapital
Emitterade värdepapper
Summa skulder och eget kapital
Differens tillgångar och skulder
Utlåning till kreditinstitut
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Differens tillgångar och skulder
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Övriga tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Utlåning till allmänheten
Övriga skulder
Skulder
Summa skulder och eget kapital
Eget kapital
Materiella tillgångar
Tillgångar
Tillgångar
Summa tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Immateriella anläggningstillgångar
Emitterade värdepapper
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
31
VALUTARISK
VALUTAEXPONERING
DKK EUR NOK
Övriga
Totalt
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 165 253 66 354 231 607
29 608 199 398 280 130 509 136
Utlåning till kreditinstitut
37 841 1 136 668 787 644 6 890 1 969 043
Utlåning till allmänheten
4 339 268 7 095 591 6 962 382 18 397 241
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
149 272 179 453 328 725
Aktier och andelar 487 487
Immateriella anläggningstillgångar
870 554 870 554
Materiella tillgångar
510 3 826 24 733 29 069
Övriga tillgångar
16 572 205 095 73 983 1 221 296 871
Summa tillgångar
4 423 799 8 955 103 9 245 720 8 111 22 632 733
Inlåning från allmänheten
3 563 11 480 354 5 904 572 17 388 489
Övriga skulder
42 744 100 137 329 437 872 473 190
Övriga avsättningar
1 741 9 347 822 11 910
Emiterade värdepapper
Efterställda skulder
1 109 503 1 109 503
Summa skulder 48 048 11 589 838 7 344 334 872 18 983 092
Nettotillgångar
4 375 751 -2 634 735 1 901 386 7 239
Nominella belopp valutaderivat -4 399 710 2 635 024 -1 110 060
Differens tillgångar och skulder inkl. nominella belopp på valutaderivat
-23 959 289 791 326 7 239
Känslighetsanalys
Summa finansiella tillgångar
4 422 691 8 756 576 8 345 971 6 890
Summa finansiella skulder -32 091 -11 562 383 -7 171 983 -337
Nominella belopp valutaderivat -4 399 710 2 635 024 -1 110 060
Summa -9 110 -170 783 63 928 6 553
Valutakursförändring 5% på totalresultatet före skatt
-456 -8 539 3 196 328
Med valutakursrisk avses risken för att värdet
av tillgångar och skulder, inklusive derivat, kan
variera på grund av förändringar i valutakurser
eller andra relevanta riskfaktorer.
Valutarisk uppstår när värdet på tillgångar och
skulder i utländsk valuta omräknat till svenska
kronor, förändras då valutakurser ändras.
Valutaexponering finns huvudsakligen i
valutorna SEK, NOK, DKK och EUR. För att
minska valutakursrisken strävas det efter att
Skulder i utländsk valuta, presenterade i TSEK
kostnaderna resultatförts. Valutakursvinster/-förluster
som uppkommer vid reglering av sådana transaktioner
och vid omräkning av tillgångar respektive skulder i
utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i
resultatet.
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
2022-12-31
Tillgångar i utländsk valuta, presenterade i TSEK
tillgångar och skulder i respektive valuta matchas i den mån
det är möjligt samt att intjäning i annan valuta än SEK till
viss del löpande växlas.
Treasuryavdelningen hanterar de valutaexponeringar som
uppstår i verksamheten genom att nettovärdet av tillgångar
och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta
reduceras genom användande av valutaderivat. Derivaten
regleras via ISDA-avtal och säkerhetsregleras med CSA-avtal.
Transaktioner i de utländska filialerna omräknas till SEK
enligt snittkurs under vilken period intäkterna och
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
32
VALUTAEXPONERING
DKK EUR NOK
Övriga
Totalt
Tillgångar i utländsk valuta, presenterade i TSEK
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 151 845 63 745 215 590
28 580 192 045 273 139 493 764
Utlåning till kreditinstitut
58 140 1 227 066 741 054 5 684 2 031 944
Utlåning till allmänheten
4 408 119 5 784 362 6 491 302 16 683 783
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
150 334 171 949 322 283
Aktier och andelar 2 476 472 2 948
Immateriella anläggningstillgångar
906 663 906 663
Materiella tillgångar
553 3 596 870 5 019
Övriga tillgångar
14 576 121 124 44 357 180 057
Summa tillgångar
4 512 444 7 630 372 8 693 551 5 684 20 842 051
Skulder i utländsk valuta, presenterade i TSEK
Inlåning från allmänheten
8 705 452 6 102 295 14 807 747
Övriga skulder
53 205 115 400 223 092 392 392 089
Övriga avsättningar
1 123 8 437 2 501 12 061
Emiterade värdepapper
1 075 591 1 075 591
Summa skulder 54 328 8 829 289 7 403 479 392 16 287 488
Nettotillgångar
4 458 116 -1 198 917 1 290 072 5 292
Nominella belopp valutaderivat -4 469 725 1 196 149 -461 430
Differens tillgångar och skulder inkl. nominella belopp på valutaderivat
-11 609 -2 768 828 642 5 292
Känslighetsanalys
Summa finansiella tillgångar
4 509 623 7 525 213 7 776 906 5 684
Summa finansiella skulder -46 752 -8 789 873 -7 284 944
Nominella belopp valutaderivat -4 469 725 1 196 149 -461 430
Summa -6 854 -68 511 30 532 5 684
Valutakursförändring 5% på totalresultatet före skatt
-343 -3 426 1 527 284
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
2021-12-31
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
33
FINANSIERING - KONSOLIDERAD SITUATION
Resurs Banks har av kreditratingbolaget Nordic Credit Rating
(NCR) kreditbetyg BBB med stabila utsikter. Tillgång till Nordic
Credit Ratings analyser finns på hemsidan
www.nordiccreditrating.com.
Resurs Bank har genomfört värdepapperisering av
lånefordringar, en form av strukturerad finansiering som även
kallas Asset Backed Securities (ABS). Det sker genom att
överlåta lånefordringar till Resurs Banks helägda dotterbolag
Resurs Consumer Loans 1 Limited. I juni 2022 skedde
förlängning av existerande ABS-finansiering. Finansieringen
sker med JP Morgan Chase Bank. Resurs Bank har under en
period om 18 månader (revolverande period), rätt att fortsätta
sälja vissa lånefordringar till Resurs Consumer Loans.
Per 31 december 2022 är cirka 2,5 miljarder lånefordringar
överlåtna till Resurs Consumer Loans. Resurs Bank och Resurs
Consumer Loans har ställt säkerheter för de tillgångar som
ingår i värdepapperiseringen. På balansdagen uppgår den
externa finansieringen till 2,0 miljarder kronor (2,0) inom ABS-
finansieringen. Resurs Bank har rätt att amortera, minska,
finansieringen månatligen. Då banken har denna möjlighet
finns det säkring kopplat till värdepapperiseringen som har en
del i den månatliga räntebetalningen.
Sedan 2021 finns ett bindande krav på stabil
nettofinansieringskvot, Net Stable Funding Ratio, (NSFR) i EU-
regleringen. Kravet innebär att det ska finnas tillräcklig stabil
finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka
finansieringsbehov under både normala och stressade
förhållanden. Minimikravet är att kvoten ska uppgå till minst
100%. För den konsoliderade situationen uppgår måttet på
balansdagen till 114% (117%).
Likviditetsrisker - konsoliderad situation
Likviditetsrisk innefattar risken att inte kunna infria sina
betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att
kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Den
konsoliderade situationen ska hålla en likviditetsreserv samt
alltid ha tillgång till outnyttjade likviditetsutrymmen för de fall
ojämna eller oväntade likviditetsflöden skulle uppstå.
Hanteringen av likviditetsrisker är centraliserad och
Treasuryavdelningen är ansvarig för att löpande bevaka,
analysera, prognosticera, hantera och rapportera
likviditetsrisker. Avdelningen leds av Head of Treasury som i sin
tur organisatoriskt lyder under CFO. Likviditetsrisker hanteras i
policys med bland annat limiter, ansvar, uppföljning och
beredskapsplan. Syftet med beredskapsplanen är att vara
förbered på olika handlingsalternativ om
likviditetsutvecklingen får en ogynnsam utveckling.
Beredskapsplanen innehåller bland annat riskindikatorer som
kan utlösa beredskapsplanen samt handlingsplaner som kan
stärka likviditeten.
Månatligen sker rapportering till Treasurykommittén
innefattande exempelvis finansieringssituation,
likviditetsprognos och riskmått. Det finns styrdokument
fastställda av styrelsen som löpande följs upp samt att
En central del av finansieringsarbetet syftar till
att upprätthålla en väl diversifierad
finansieringsstruktur med tillgång till flera
finansieringskällor. Genom att ha tillgång till
flera finansieringskällor möjliggörs att kunna
använda den finansieringskälla som är mest
lämplig vid var tid.
Banken arbetar löpande med en diversifierad
finansieringsstruktur. Valutaderivat används för
att hantera valutarisken som uppstår vid
utlåning i andra valutor än där finansiering finns.
Derivaten omfattas och regleras av ISDA- och
CSA-avtal som finns med flera motparter.
Den största finansieringsformen är inlåning från
allmänheten. Denna finansieringsform erbjuds
till kunder i Sverige, Norge och Tyskland.
Inlåningen analyseras regelbundet och dess
totala storlek uppgår till 32 139 MSEK (26 202) och
fördelar sig mellan i Sverige 46 procent (44
procent), Tyskland 36 procent (33 procent) samt
Norge 18 procent (23 procent). Kvoten utlåning
till allmänheten i förhållande till inlåning från
allmänheten uppgår för den konsoliderade
situationen till 116 procent (127 procent).
Inlåningsprodukterna är anslutna till insättnings-
garantisystem. Syftet med insättningsgarantin är
att stärka skyddet för allmänhetens insättningar
och bidra till stabilitet i det finansiella systemet.
Den statliga insättningsgarantin uppgår i
Sverige till 1 050 000 SEK per person och institut
med möjlighet att ansöka om förhöjt belopp
under vissa omständigheter. Inlåningen som
erbjuds till kunder i Tyskland omfattas av det
svenska insättningsgarantisystemet. I Norge
uppgår den statliga insättningsgarantin till 2
000 000 NOK per person. Huvuddelen av
inlåning från allmänheten omfattas av statlig
insättningsgaranti.
Resurs Bank har ett grundprospekt för att
emittera obligationer, programmet är om 10 000
MSEK (9 000). Inom programmet har Resurs
Bank arbetat framgångsrikt med att löpande
emittera obligationer och ser sig som en
etablerad emittent på marknaden. Resurs Bank
har agerat på både den svenska och den norska
marknaden.
Inom programmet finns det på balansdagen tio
utestående emissioner på nominellt 3 800 MSEK
(5 400) respektive 1 050 MNOK (1 050). Av de tio
emissionerna är nio seniora icke säkerställda
obligationer och en emission avser
supplementär-kapitalinstrument (T2) om 300
MSEK (600). Resurs Holding har emitterat ett
primärkapitalinstrument (AT1) om nominellt 300
MSEK (300).
Treasurykommittén har möjlighet att fastställa krav som
ska efterföljas. Rapportering sker även löpande till
styrelsen. Kontroll och granskning av likviditetsrisker sker
av oberoende funktioner.
Det ska alltid finnas likvida medel som direkt kan
användas för att hantera de dagliga likvidflödena som
uppstår i verksamheten. Det ska även finnas en
beredskap för ojämna likviditetsflöden eller för att stärka
intradagslikviditeten. Det kan exempelvis hanteras
genom att likviditet snabbt kan omfördelas eller avyttring
av placeringar. Det ska finnas en beredskap att snabbt
stärka likviditeten genom olika handlingar.
Finansieringen består huvudsakligen av långsiktigt
sparande (inlåning) samt ABS och MTN obligationer.
Utlåningsverksamheten består till betydande del av kort
utlåning (Credit Cards och Retail Finance). Detta är en stor
skillnad mot den generella bankverksamheten i Norden
som historiskt byggt på betydande lång utlåning som
skapar ett negativt kassaflöde. Då verksamheten för
koncernen i grunden har ett positivt kassaflöde är den
strukturella likviditetsrisken begränsad. Vid
sammanställning i likviditetsexponeringstabellen över
löptider placeras inlåning från allmänheten, med rörlig
ränta, som betalbar på anfordran.
Bedömningen samt historiska utfall visar dock att
kundernas beteende, till skillnad mot det kontraktuella, är
betydligt längre. Verksamheten bedömer att inlåning från
allmänheten är en långsiktig och stabil finansieringskälla.
Placeringar ska vara av god kredit- och likviditetskvalitet
och beaktande om att hålla tillräckligt med likvida
tillgångar sker löpande.
Finansierings- och likviditetsplan tas fram när behov finns,
dock minst årligen. Stresstester utförs regelbundet för att
säkerställa att det finns likviditetsberedskap under
förutsättningar som avviker från normala förhållanden. Ett
återkommande stresstest är väsentliga utflöden i
inlåningen från allmänheten. Genomförande av stressade
scenarion där olika händelser kombineras sker
återkommande, exempel på händelser som kombineras
är störningar på kapitalmarknaden samt försämrad
återbetalningsbeteende från kunder.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
34
LIKVIDITETSEXPONERING, ODISKONTERADE KASSAFLÖDEN - KONCERNEN
2022-12-31
Betalbar på
anfordran
Upp till 3 mån 3-12 mån 1-5 år över 5 år Utan löptid
Summa
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 195 526 36 081 231 607
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
839 911 302 706 1 390 946 2 533 563
Utlåning till kreditinstitut
4 107 800 99 419 151 900 3 093 4 362 212
Utlåning till allmänheten
5 387 517 7 361 916 21 270 246 17 286 679 4 699 106 56 005 464
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
4 975 78 208 680 710 763 893
Aktier och andelar 11 650 11 650
Övriga finansiella tillgångar
139 132 26 791 165 923
Summa 4 303 326 6 470 954 7 921 521 23 341 902 17 286 679 4 749 930 64 074 312
Finansiella skulder
Skulder till kreditinstitut 0
Inlåning från allmänheten
1)
24 409 969 1 707 533 5 511 192 618 228 32 246 922
Emitterade värdepapper
763 003 1 410 073 3 915 855 1 064 734 7 153 665
Efterställda skulder
5 113 15 397 305 113 325 623
Övriga finansiella skulder
502 721 33 977 93 338 630 036
Summa 24 409 969 2 978 370 6 970 639 4 932 534 1 064 734 0 40 356 246
Nettotillgångar
3 492 584 950 882 18 409 368 16 221 945 4 749 930 23 718 066
Derivat, erhålls
3 719 400 1 737 427 5 456 827
Derivat, erläggs
-3 773 830 -1 735 940 -5 509 770
Differens per tidsintervall
2)
3 438 154 952 369 18 409 368 16 221 945 4 749 930 23 665 123
2021-12-31
Betalbar på
anfordran
Upp till 3 mån 3-12 mån 1-5 år över 5 år Utan löptid
Summa
Finansiella tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 184 468 31 122 215 590
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
352 537 352 960 1 102 242 1 807 739
Utlåning till kreditinstitut
4 133 658 101 026 128 900 2 706 4 366 290
Utlåning till allmänheten
4 666 534 6 708 959 18 779 633 14 412 053 4 527 456 49 094 635
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
1 446 3 645 646 727 651 818
Aktier och andelar 11 460 11 460
Övriga finansiella tillgångar
115 419 12 669 128 088
Summa 4 318 126 5 236 962 7 207 133 20 528 602 14 412 053 4 572 744 56 275 620
Finansiella skulder
Inlåning från allmänheten
1)
20 161 464 1 523 639 4 112 487 509 062 26 306 652
Emitterade värdepapper
20 061 1 494 713 5 610 424 907 756 8 032 954
Efterställda skulder
303 144 9 432 315 755 628 331
Övriga finansiella skulder
620 118 71 960 692 078
Summa 20 161 464 2 466 962 5 688 592 6 435 241 907 756 0 35 660 015
Nettotillgångar
2 770 000 1 518 541 14 093 361 13 504 297 4 572 744 20 615 605
Derivat, erhålls
2 904 910 2 000 664 4 905 574
Derivat, erläggs
-2 923 217 -2 007 938 -4 931 155
Differens per tidsintervall
2)
2 751 693 1 511 267 14 093 361 13 504 297 4 572 744 20 590 024
-20 106 643
Kassaflödet för värdepapper är beräknat utifrån den kupongränta som var satt för respektive värdepapper vid tidpunkten.
1)
Räntor hänförliga till Inlåning från allmänheten med rörlig ränta har inte beaktats i tabellerna ovan. Räntor hänförliga till Inlåning från allmänheten med fast ränta består till största del av att räntan kapitaliseras och
utbetalas vid löptidens slut. I modellen antas inlåning med räntebindning understigande 12 månader kapitaliseras och utbetalas vid löptidens slut. För inlåning med räntebindning överstigande 12 månader
kapitaliseras och utbetalas räntan årligen samt vid förfall.
2)
Belopp som är betalbart på anfordran uppgår till -20 107 MSEK. Avseende inlåning från allmänheten på 24 410 MSEK bedöms den kontraktuella och förväntade löptiden avvika. Beteendet, till skillnad mot det
kontraktuella, har historisk varit betydligt längre än en dag.
Kassaflödet för värdepapper är beräknat utifrån den kupongränta som var satt för respektive värdepapper vid tidpunkten.
Räntor hänförliga till inlåning från allmänheten med rörlig ränta har inte beaktats i tabellerna ovan.
1)
Räntor hänförliga till inlåning från allmänheten med fast ränta består till största del av att räntan kapitaliseras och utbetalas vid löptidens slut. I modellen antas inlåning med räntebindning understigande 12
månader kapitaliseras och utbetalas vid löptidens slut. För inlåning med räntebindning överstigande 12 månader kapitaliseras och utbetalas räntan årligen samt vid förfall.
2)
Belopp som är betalbart på anfordran uppgår till -15 843 MSEK. Avseende inlåning från allmänheten på 20 161 MSEK bedöms den kontraktuella och förväntade löptiden avvika. Beteendet, till skillnad mot det
kontraktuella, har historisk varit betydligt längre än en dag.
-15 843 338
-20 106 643
-15 843 338
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
35
LIKVIDITET OCH LIKVIDITETSRESERV - KONSOLIDERAD SITUATION
LIKVIDITETSRESERV
2022-12-31 2021-12-31
Likviditetsreserv enligt definition i FFFS 2010:7
Värdepapper emitterade av stater
188 082 179 334
Värdepapper emitterade av kommuner
1 260 626 1 054 883
Utlåning till kreditinstitut
5 000 15 000
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
710 367 648 607
Summa likviditetsreserv enligt definition i FFFS 2010:7 2 164 075 1 897 824
Övrig likviditetsportfölj
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 231 607 215 590
Värdepapper emitterade av kommuner
976 867 570 349
Utlåning till kreditinstitut
4 382 357 4 386 086
Summa övrig likviditetsportfölj
5 590 831 5 172 025
Summa total likviditetsreserv 7 754 906 7 069 849
Andra likviditetsskapande åtgärder
Outnyttjade kreditfaciliteter 52 860 51 270
LIQUIDITY COVERAGE RATIO (LCR) - LIKVIDA TILLGÅNGAR
2022-12-31
Summa SEK EUR DKK NOK
Nivå 1 Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 195 526 129 172 66 354
Värdepapper emitterade av stater, centralbanker el. multilaterala utvecklingsbanker
188 082 125 955 29 665 32 462
Värdepapper emitterade av kommuner
2 037 714 1 714 934 74 022 248 758
Säkerställda obligationer
549 976 307 533 149 653 92 790
Nivå 2 Tillgångar
Säkerställda obligationer
160 390 73 507 86 883
Summa likvida tillgångar
3 131 688 2 095 974 478 802 29 665 527 247
2021-12-31
Summa SEK EUR DKK NOK
Nivå 1 Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 184 468 120 723 63 745
Värdepapper emitterade av stater, centralbanker el. multilaterala utvecklingsbanker
179 334 118 816 28 632 31 886
Värdepapper emitterade av kommuner
1 625 233 1 309 878 73 761 241 594
Säkerställda obligationer
648 608 325 910 150 684 172 014
Nivå 2 Tillgångar
Säkerställda obligationer
0
Summa likvida tillgångar
2 637 643 1 635 788 463 984 28 632 509 239
2022-12-31 2021-12-31
Likvida tillgångar
3 131 688 2 637 643
Nettokassautflöde
1 113 641 1 078 916
LCR-mått
276% 240%
I redogörelsen för likviditeten beskrivs genomgående den konsoliderade situationen och inte koncernen. Den konsoliderade situationen inkluderar moderbolaget Resurs Holding AB och Resurs Bank AB
koncernen.
Nivå 1 består av tillgångar av högsta kvalitet, nivå 2 består av tillgångar med mycket hög kvalitet enligt regelverket Liquidity Coverage Ratio.
Likviditeten som består av både en likviditetsreserv
och en övrig likviditetsportfölj övervakas dagligen.
Den största likviditetsrisken bedöms uppstå ifall
många inlåningskunder samtidigt väljer att ta ut
sina inlåningsmedel. En intern modell används
som ställer minimikrav på likviditetsreservens
storlek, som beräknas utifrån inlåningens storlek,
andel som omfattas av insättningsgaranti samt
beaktande av framtida förfall av emitterade
värdepapper. Styrelsen har fastställt att
likviditetsreserven aldrig får understiga 1 500
MSEK. Utöver likviditetsreserven ska det finnas en
intradagslikviditet på minst 4 procent av
inlåningen från allmänheten, minimum 800 MSEK.
Det finns även andra likviditetskrav som styr och
kontrollerar verksamheten. Likviditetsreserven
uppgår till 2 164 MSEK (1 898), i enlighet med
Finansinspektionens föreskrifter om hantering av
likviditetsrisker FFFS 2010:7 inklusive alla tillämpliga
ändringsföreskrifter, för den konsoliderade situationen. Det
innebär att tillgångarna är avskilda, icke ianspråktagna och
högkvalitativa. Till största del består likviditetsreserven av
tillgångar med högsta kreditkvalitetsbetyg.
Förutom likviditetsreserven har den konsoliderade situationen
andra likvida tillgångar som huvudsakligen består av
tillgodohavanden hos andra banker. Dessa tillgångar är av god
kreditkvalitet och uppgår till 5 591 MSEK (5 172) för den
konsoliderade situationen. Total likviditet uppgår därmed till 7
755 MSEK (7 070). Total likviditet motsvarar 24 procent (27
procent) av inlåning från allmänheten. Utöver detta finns det
även outnyttjade checkkrediter som uppgår till 50 MNOK (50).
Det sker månatligen rapportering av likviditetstäckningsgrad
(LCR) för den konsoliderade
situationen till myndigheter.
Måttet visar hur de höglikvida tillgångarna står i relation till
nettoutflödet under en trettiodagarsperiod under stressade
förhållanden. Ett mått på 100 procent innebär att
tillgångarna klarade det stressade scenariot och är
myndigheters gränsvärde. Per den 31 december 2022
uppgår den konsoliderade situationens mått till 276 procent
(240 procent).
För perioden januari till december 2022 uppgår det
genomsnittliga LCR-måttet för den konsoliderade
situationen till 248 procent.
Samtliga värderingar av räntebärande värdepapper har
gjorts till marknadsvärde som beaktar upplupen ränta.
Vid bedömning av de likvida tillgångarna i samband med att rapportering av LCR görs, enligt Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 575/2013, nedanstående bedömning av de likvida tillgångarnas
kvalitet före värderingsavdrag.
Samtliga värderingar av räntebärande värdepapper i ovanstående tabeller har gjorts till marknadsvärde som beaktar upplupen ränta.
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
36
K4 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - KONSOLIDERAD SITUATION
KAPITALBAS
2022-12-31 2021-12-31
Kärnprimärkapital
Eget kapital
Eget kapital, koncernen 7 482 231 7 078 887
Eget kapital enligt balansräkningen
7 482 231 7 078 887
Förutsebar utdelning
-214 000 -262 000
Primärkapitalinstrument som tillkommer i eget kapital i den konsoliderade situationen
300 000 300 000
Eget kapital som avgår/tillkommer i den konsoliderade situationen
-214 471 -177 717
Eget kapital, konsoliderad situation
7 353 760 6 939 170
Justeringsposter enligt övergångsregler IFRS 9:
Initial omräkningseffekt
84 685 169 371
Avgår:
Ytterligare värdejusteringar
-6 089 -2 464
Immateriella anläggningstillgångar
-2 159 943 -1 979 082
Avdrag för primärkapitalinstrument klassificerat som eget kapital
-300 000 -300 000
Aktier i dotterbolag -964 -1 863
Totalt kärnprimärkapital
4 971 449 4 825 132
Primärkapital
Kärnprimärkapital
4 971 449 4 825 132
Primärkapitalinstrument
300 000 300 000
Totalt primärkapital
5 271 449 5 125 132
Supplementärkapital
Tidsbundna förlagslån
241 850 219 464
Totalt supplementärkapital
241 850 219 464
Total kapitalbas 5 513 299 5 344 596
Kapitaltäckningsregler
Kapitaltäckningsregleringen är lagstiftarens krav
för hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som
ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur
stora risker institutet tar. Kapitalkrav beräknas i
enlighet med Europaparlamentets och Rådets
förordning 575/2013 EU (CRR), samt direktivet
2013/36 EU (CRD IV). Direktivet införlivades via
lagen (2014:966) om kapitalbuffertar och
Finansinspektionens föreskrift (2014:12) om
tillsynskrav och kapitalbuffertar. Beräkning av
kapitalkravet består av lagstadgat
minimikapitalkrav för kreditrisk,
kreditvärdighetsjusteringsrisk, marknadsrisk och
operativ risk.
Den regleringsmässiga konsolideringen
(konsoliderad situation) består av Resurs Bank AB
koncernen och dess moderbolag Resurs Holding
AB. För ytterligare info se not K1.
Det kombinerade buffertkravet för den
konsoliderade situationen utgörs av en
kapitalkonserveringsbuffert och en kontracyklisk
kapitalbuffert. Kravet på
kapitalkonserveringsbufferten uppgår till 2,5
procent av riskvägda tillgångar. Den kontracykliska
kapitalbufferten viktas utifrån geografisk andel och
uppgår till 1,1 procent. Per december 2022 har
Sverige kontracykliska buffertkrav om 1 procent,
Norge 2 procent och Danmark 2 procent. Finlands
kontracykliska buffertkrav ligger oförändrat kvar på
0 procent.
Enligt styrelsens riktlinjer ska den konsoliderade
situationen ha en kapitalbas som med marginal
täcker dels de föreskrivna minimikapitalkraven och
dels det kapitalkrav som beräknats för övriga
identifierade risker i verksamheten i enlighet med
den interna kapital- och likviditetsutvärderingen
(IKLU). Den löpande genomgången av intern kapital- och
likviditetsutvärdering är en integrerad del av koncernens
riskhanteringsarbete. Den sammantagna
kapitalutvärderingsprocessen utförs årligen och det internt
bedömda kapitalkravet uppdateras kvartalsvis utifrån fastställda
modeller. Koncernens kapitalmål är att total kapitalrelation och
kärnprimärkapitalrelation ska uppgå till 1,5-3 procentenheter
utöver lagstadgat minimkrav. Kapitalmålen kan ses som en
övergripande riskaptit. Information om koncernens riskhantering
redogörs för i not K3 Riskhantering.
Kapitalbas
Kapitalbas är summan av primärkapital och supplementärkapital
minus avdrag i enlighet med kapitaltäckningsförordningen
575/2013 EU (CRR). Avdragen som den konsoliderade situationen
gör återfinns i tabellen nedan och dras från kärnprimärkapitalet.
Kärnprimärkapital
Kärnprimärkapitalet utgörs av aktiekapital, inbetalt kapital,
upparbetade vinstmedel samt övriga reserver för de bolag som
ingår i den konsoliderade situationen. Årets resultat får endast
medräknas efter godkännande från Finansinspektionen.
Primärkapital
Primärkapital utgörs av kärnprimärkapital och övrigt
primärkapital. Resurs Holding AB emitterade i december 2020
primärkapitalinstrument (Additional Tier 1 Capital) om nominellt
300 MSEK.
Supplementärkapital
Supplementärkapitalet utgörs av förlagslån som kan vara
daterade eller eviga. När ett förlagslåns återstående löptid
understiger 5 år medräknas det inte längre fullt ut som
supplementärkapital i kapitalrelationsberäkningarna.
Supplementär-kapitalet är efterställt den konsoliderade
situationens inlåning från allmänheten och skulder till
oprioriterade fordringsägare.
I händelse av fallissemang eller konkurs ska förlagslån återbetalas
efter övriga skulder. För specificering av villkor se not K34
Efterställda skulder.
Kapitalkrav
Den konsoliderade situationen beräknar kapitalkrav för
kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, marknadsrisk och
operativ risk. Kreditrisk beräknas enligt schablonmetoden,
vilket innebär att den konsoliderade situationens
tillgångsposter fördelas på 17 olika exponeringsklasser och
riskviktas inom dessa. Det totala riskvägda
exponeringsbeloppet multipliceras med 8 procent för att få
fram minimikapitalkravet för kreditrisk. Även
kreditvärdighetsjusteringsrisken beräknas enligt
schablonmetoden och tillämpas för att räkna ut
motpartsrisken som uppstår när den konsoliderade
situationen säkrar valutariskexponeringar genom
derivatinstrument. Kapitalkravet för operativ risk beräknas
enligt alternativa schablonmetoden. Enligt alternativa
schablonmetoden utgör kapitalkravet för operativa risker för
den konsoliderade situationens del 12 respektive 15 procent
av indikatorn, det vill säga de senaste tre årens
genomsnittliga utlåning, kategoriserad som Hushållsbank
respektive Storkundsbank. Vid beräkning av kapitalbaskrav
för obligationer och andra räntebärande värdepapper, så
används tre olika kreditratingbolag.
Övergångsregler IFRS 9
Resurs Bank har anmält till Finansinspektion om att tillämpa
de övergångsregler som beslutades på EU-nivå i december
2017. Enligt övergångsreglerna tillåts en gradvis infasning av
effekten till följd av IFRS 9 på kapitaltäckningen både när det
gäller effekten av övergång från IAS 39 per den 1 januari 2018
och effekten per rapporteringsdag som överstiger beloppet
när IFRS 9 först tillämpas avseende steg 1 och steg 2.
Infasningsperioden löper enligt nedan:
2018: 5%, 2020: 10%, 2020: 15%, 2021: 20%, 2022: 25%, 2023: 25%
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
37
SPECIFIKATION AV RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP OCH KAPITALKRAV
Riskvägt
exponerings-
belopp
Kapital-
krav
Riskvägt
exponerings-
belopp
Kapital-
krav
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut 923 160 73 853 928 633 74 291
Exponeringar mot företag
935 516 74 841 292 072 23 366
Exponeringar mot hushåll
25 030 393 2 002 431 22 776 334 1 822 107
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter
6 016 481
Fallerande exponeringar 3 003 213 240 257 2 925 566 234 045
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
70 816 5 665 64 730 5 178
Poster som avser positioner i värdepapperisering
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar 11 638 931 11 449 916
Övriga poster
896 353 71 708 710 699 56 856
Summa kreditrisker 30 877 105 2 470 167 27 709 483 2 216 759
Kreditvärdighetsjusteringsrisk
34 768 2 781 40 688 3 255
Marknadsrisk
Valutarisk 0 0 0 0
Operativ risk (enl. schablonmetoden) 2 417 102 193 368 4 977 927 398 234
Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav Pelare 1
33 328 975 2 666 316 32 728 098 2 618 248
Koncentrationsrisk 295 963 282 211
Ränterisk
326 269 141 326
Valutarisk 4 417 2 739
Summa kapitalkrav Pelare 2 626 649 426 276
Kapitalkonserveringsbuffert 833 224 818 202
Kontracyklisk buffert 365 755 61 581
Summa kapitalkrav Kapitalbuffertar 1 198 979 879 784
Totalt kapitalkrav 4 491 944 3 924 308
2021-12-31
Kreditrisker
2022-12-31
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
38
REGULATORISKA KAPITALKRAV
Belopp
Andel av
riskvägt
exponerings
belopp
Belopp
Andel av
riskvägt
exponerings
belopp
Kärnprimärkapitalkrav enligt artikel 92 CRR (Pelare 1)
1 499 804 4,5 1 472 764 4,5
Övrigt kärnprimärkapitalbehov (Pelare 2)
352 490 1,1 229 097 0,7
Kombinerat buffertkrav 1 198 979 3,6 883 659 2,7
Totalt kärnprimärkapitalkrav
3 051 273 9,2 2 585 520 7,9
Kärnprimärkapital
4 971 449 14,9 4 825 132 14,8
Primärkapitalkrav enligt artikel 92 CRR (Pelare 1)
1 999 739 6,0 1 963 686 6,0
Övrigt primärkapitalbehov (Pelare 2)
469 987 1,4 320 735 1,0
Kombinerat buffertkrav 1 198 979 3,6 883 659 2,7
Totalt primärkapitalkrav
3 668 705 11,0 3 168 080 9,7
Primärkapital
5 271 449 15,8 5 125 132 15,7
Kapitalbaskrav enligt artikel 92 CRR (Pelare 1) 2 666 316 8,0 2 618 248 8,0
Övrigt kapitalbehov (Pelare 2)
626 649 1,9 425 465 1,3
Kombinerat buffertkrav 1 198 979 3,6 883 659 2,7
Totalt kapitalkrav 4 491 944 13,5 3 927 372 12,0
Summa kapitalbas 5 513 299 16,5 5 344 596 16,3
KAPITALRELATION OCH KAPITALBUFFERTAR
2022-12-31 2021-12-31
Kärnprimärkapitalrelation, %
14,9 14,8
Primärkapitalrelation, %
15,8 15,7
Total kapitalrelation, % 16,5 16,3
Institutspecifika buffertkrav, % 3,6 2,7
- varav krav på kapitalkonserveringsbuffert, %
2,5 2,5
- varav krav på kontracyklisk buffert, %
1,1 0,2
Tillgängligt kärnprimärkapital att använda som buffert efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven, %
6,7 7,0
*
Geografisk fördelning av kontracykliskt buffertkrav
Kreditrisk-
exponering
Kontra-
cykliskt
buffertkrav
Viktat kontra-
cykliskt
buffertkrav
Kreditrisk-
exponering
Kontra-
cykliskt
buffertkrav
Viktat kontra-
cykliskt
buffertkrav
Sverige 14 966 368 1,0% 0,5% 13 408 955 0,0% 0,0%
Norge 5 558 553 2,0% 0,4% 5 039 092 1,0% 0,2%
Finland 6 034 913 0,0% 0,0% 4 878 569 0,0% 0,0%
Danmark 3 394 111 2,0% 0,2% 3 454 233 0,0% 0,0%
Total
1)
29 953 945 1,1% 26 780 849 0,2%
1)
Beräkningen exkluderar exponeringar mot institut enligt FFFS 2014:12 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar.
BRUTTOSOLIDITETSGRAD
2022-12-31 2021-12-31
Primärkapital
5 271 449 5 125 132
Exponeringsmått
48 252 647 43 532 138
Bruttosoliditetsgrad, % 10,9 11,8
Bruttosoliditetsgraden är ett icke riskkänsligt
kapitalkrav som finns definierat i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
575/2013 (CRR). Måttet anger hur stor del det
egna kapitalet är i förhållande till den
2021-12-31
2022-12-31
2022-12-31
konsoliderade situationens totala tillgångar inklusive poster
som inte är upptagna i balansräkningen och beräknas genom
att ta primärkapitalet i relation till det totala
exponeringsmåttet. Konsoliderade situationen har ett
rapporteringskrav till Finansinspektionen samt ett
regulatoriskt minimikrav på att bruttosoliditetsgraden ska
överstiga 3 procent .
2021-12-31
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
39
K5 SEGMENTSREDOVISNING
2022
Payment
Solutions
Consumer
Loans
Summa
koncern
Ränteintäkter
993 331 2 137 313 3 130 644
Räntekostnader
-175 154 -342 369 -517 523
Provisionsintäkter
365 231 119 718 484 949
Provisionskostnader -73 691 -73 691
Nettoresultat av finansiella transaktioner -13 982 -17 423 -31 405
Övriga rörelseintäkter
173 274 37 802 211 076
Summa rörelseintäkter
1 269 009 1 935 041 3 204 050
varav internt 3 082 675 3 757
Kreditförluster, netto
-173 672 -614 935 -788 607
Summa rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 095 337 1 320 106 2 415 443
2021
Payment
Solutions
Consumer
Loans
Summa
koncern
Ränteintäkter
963 040 1 936 132 2 899 172
Räntekostnader
-123 915 -240 104 -364 019
Provisionsintäkter
311 292 106 566 417 858
Provisionskostnader -70 500 -70 500
Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 538 1 607 3 145
Övriga rörelseintäkter
157 560 43 138 200 698
Summa rörelseintäkter
1 239 015 1 847 339 3 086 354
varav internt 13 522 3 702 17 224
Kreditförluster, netto
-164 831 -480 093 -644 924
Summa rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 074 184 1 367 246 2 441 430
Payment
Solutions
Consumer
Loans
Summa
koncern
13 044 662 24 141 857 37 186 519
11 462 542 21 884 398 33 346 940
K6 INTÄKTERNAS GEOGRAFISKA FÖRDELNING OCH ANNAN INFORMATION PER LAND
2022 Sverige Danmark Norge Finland Totalt
Bruttointäkter
1)
1 810 413 510 361 729 897 744 593 3 795 264
Resultat före skatt
594 403 102 128 105 013 248 830 1 050 374
Skatt på årets resultat
-120 243 -23 241 -39 876 -50 948 -234 308
2021 Sverige Danmark Norge Finland Totalt
Bruttointäkter
1)
1 660 553 501 427 716 550 642 343 3 520 873
Resultat före skatt
586 617 181 320 248 990 150 481 1 167 408
Skatt på årets resultat
-74 582 -39 873 -74 615 -31 024 -220 094
Utlåning till allmänheten
2021-12-31
VD för Resurs Bank AB är koncernens högste
verkställande beslutsfattare. Företagsledningen
har fastställt segmenten baserat på den
information som behandlas av styrelsen och som
används som underlag för att fördela resurser
och utvärdera resultat.
VD bedömer resultatet för Payment Solutions och Consumer
Loans. VD utvärderar segmentens utveckling baserat på
rörelseintäkterna med avdrag för kreditförluster, netto.
Segmentredovisningen bygger på samma princip som
koncernredovisningen. Tillgångar som följs upp av VD avser
utlåning till allmänheten.
1)
I bruttointäkter ingår ränteintäkter, provisionsintäkter, nettoresultat av finansiella transaktioner samt övriga rörelseintäkter.
Koncernen har ingen kund som omfattar mer än 10 procent av de totala intäkterna.
Filialer: Resurs Bank Danmark org.nr 36 04 10 21, Resurs Bank Norge org.nr 984150865, Resurs Bank Finland org.nr 2110471-4,
2022-12-31
Resurs Bank
Årsredovisning 2022
40
K7 RÄNTENETTO
2022 2021
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
18 058 756
Utlåning till allmänheten
1)
3 091 357 2 896 093